Cecilia

Romfördraget 60 år: Fem förslag för ett svenskt ledarskap i Europa

Debattartikel i Nerikes Allehanda 24/4:

I morgon för 60 år sedan skrevs Romfördraget under.

Det fördrag som kom att grunda EU, historiens mest lyckade fredsprojekt och som tack vare fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital på den inre marknaden har gjort vår kontinent rikare än någonsin.

Sedan debatten om det svenska medlemskapet i EU tog vid i början av 1990-talet har vi liberaler stått upp för och trott på Europatanken. Och trots stora framsteg som fri rörlighet, avskaffade roamingavgifter och gemensamma miljökrav ser vi idag hur projektet hotas både utifrån av främmande makter och inifrån av nationalistiska, protektionistiska och populistiska krafter. USA:s president Donald Trump, Rysslands president Vladimir Putin och högerextrema populister har nämligen samma mål: Att splittra Europa, och EU som garant för fred och frihet.

Framgångarna, möjligheterna och välståndet som EU fört med sig bör inte tas för givna. Nu på 60-årsdagen av Romfördraget formulerar vi vår konkreta framtidsvision för ett EU som klarar både dagens och morgondagens utmaningar.

Denna vision bygger på ett mycket djupare svenskt deltagande för att forma EU:s framtid än i dag. Trots att vi som EU:s sjunde största ekonomi haft goda förutsättningar att påverka inom EU har vi ofta stått vid sidan av när viktiga beslut ska fattas. Därför formulerar vi här fem konkreta reformer för ett svenskt ledarskap i Europa där fokus ligger på försvar, utbildning, mer samarbete och ökad samhörighet.

1. Försvarspolitiskt samarbete. NATO är och kommer även framgent att utgöra grunden för en Europeisk försvarsstrategi. Ett mer aggressivt Ryssland och ett inåtvänt USA ställer dock krav på att Europa kraftigt stärker sin egen försvarsförmåga. Det bör ske genom kraftiga ekonomiska tillskott och ett förbättrat försvarspolitiskt samarbete inom EU.

2. Skriv in Europafokus i läroplanen. Svenska elever och svenskar i allmänhet har idag mycket låga kunskaper om hur EU fungerar. Denna okunskap är i grunden ett demokratiskt problem. Trots EU:s historiska framgångar känner få till EU:s historia, dess grundläggande principer och dess historiska personligheter. Skolan är det yttersta medlet att ändra på detta. Därför vill vi se att Europafokus skrivs in i skolans läroplaner och blir en hörnsten i samhällsämnena. Ingen ska lämna skolan utan att känna till EU:s grundare Jean Monnet och Robert Schuman.

3. För Sverige tillbaka till EU:s kärna. Under alliansregeringen var ambitionen att Sverige skulle tillhöra EU:s kärna. Nu håller vi successivt på att driva ut mot periferin. Det är mycket problematiskt att vi som redan står utanför Euron nu också står utanför både bankunionen och den nya europeiska åklagaren för att bekämpa korruption. Sverige måste sluta mäla ut sig ur viktiga samarbeten och istället vara pådrivande för att hitta konkreta lösningar på gemensamma problem.

4. Stärk den europeiska samhörigheten. EU har alltför länge byggt på samarbete inom tekniskt komplicerade områden medan relationen till medborgarna varit alltför avlägsen. Ändå visar aktuell statistik från Eurobarometer att en majoritet av svenskarna ser sig som européer och tycker att det i första hand våra frihetliga värderingar som binder oss samman. Vi måste därför fokusera mer på detta för att skapa samhörighet mellan Europas medborgare på ett tidigt stadium i livet. Här handlar den om att stärka kulturella gränsöverskridande samarbeten inom tv, radio och filmindustri på EU-nivå. Den fransk-tyska tv-kanalen Arte visar här på ett konkret exempel som kan utökas till hela EU.

5. Mer lagstyre än lagstiftning. Trots att EU:s lagstiftning är omfattande har det varit alltför lätt att inte följa EU-lag. Ett bra exempel är flyktingpolitiken där en handfull medlemsländer har tagit ansvar för nästan alla flyktingar. Men alla medlemsländer behöver ta sitt ansvar. Alla medlemsländer måste även se till att minoriteter som romer inte diskrimineras i sina hemländer och att rättsliga principer efterföljs. Vi behöver ge EU-kommissionen rejäla verktyg att bestraffa de medlemsländer som vägrar följa EU-lagstiftning såsom indragen finansiering från EU:s region- och strukturfonder. EU-domstolens handläggning av överträdelser måste också stärkas.

Det är dags att Sverige åter sällar sig till EU:s kärna. Med populister på frammarsch över hela världen krävs ansvarstagande för att framtiden ska präglas av fred, frihandel och stabilitet. Med dessa förslag vill vi liberaler att Sverige ska utgöra en positiv drivkraft för den framtida utvecklingen. Tillsammans kan vi vara en del av den liberala reaktionen mot populismen.Vårt land är och har alltid varit en del av den europeiska civilisationen. Tillsammans kan vi i Europa skapa en union som bemöter den tomma nostalgiska populismen med konkreta förslag som kan säkra fred, frihet och framtidstro, även för nästa generation.

Cecilia Wikström (L)

Europaparlamentariker

Nyhetsbrev från Wikström (L): Vi behöver krafttag mot terrorismen!

Infografix_Terrorism

Hej vänner,

Ännu en tragedi har skett. På årsdagen av Bryssels terrorattentat körde en gärningsman en bil rakt in i en folkmassa precis invid Storbritanniens demokratiska hjärta, parlamentshuset i London. Det är tungt att vi än en gång måste sörja liv som släcks för tidigt på ett barbariskt sätt.

Det är fortfarande för tidigt för en fullständig analys kring attentatet, men klart är att attacken var av den typ som har visat sig svårast att försvara oss mot. En ensam, troligtvis radikaliserad gärningsman, som med de mest tillgängliga verktygen -en bil och en kniv – mördar oskyldiga.

Försvaret av vårt sätt att leva, vår demokrati och vår frihet kräver en trovärdig europeisk agenda som kan förhindra att våra ungdomar radikaliseras, och för att stärka de band som binder oss samman.

läs mer…

Gästkrönika i NA: EU får ta de jobbigaste frågorna

CaptureGästkrönika i NA:

EU har blivit platsen dit man skickar sina jobbigaste, mest impopulära frågor. När beslut sedan fattas, så suckar man djupt och säger att ”EU tvingar oss”.

Ända sedan EU var ett projekt på papper, så var idén att samarbetet skulle bygga på frivillighet och att bevara de nationella demokratiernas särart. Så har också EU utvecklats. EU:s medlemsländer är fortfarande i hög grad självständiga och åtnjuter exklusiva kompetenser, egna kulturer och egna politiska system. I detta anseende är EU en framgång, både för dem som helst vill se decentralisering och för dem som ser behovet av överstatlighet.

Men denna balansgång har fått oväntade effekter för hur EU porträtteras av nationella politiker. EU har fungerat som en konflikthanteringsmekanism för gemensamma tvistefrågor, men frågornas popularitet har starkt påverkat hur debatten förts i hemländerna. EU har nämligen kunnat spela den perfekta rollen av något man kan skylla på när obekväma beslut måste fattas. Därför har nationella politiker sällan tvekat att själva ta äran för populära EU-reformer, medan de impopulära besluten har porträtterats som ”EU:s krav”.

EU har blivit platsen dit man skickar sina jobbigaste, mest impopulära frågor. När beslut sedan fattas, så suckar man djupt och hänvisar till att man själv varit emot detta från början men att ”EU tvingar oss”. I själva verket är det ju just de nationella politikerna som faktiskt är EU och därmed också de som drivit fram besluten.

läs mer…

Vill du vara en del av Team Wikström i Bryssel? Sök betald praktik hos Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) för hösten 2017

Älskar du politik? Vill du lära dig mer om EU? Delar du Liberalernas värderingar?

Cissi stor-099993 (kopia)

Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) söker en positiv, mångsidig och energisk praktikant till sitt kontor i Bryssel. Du är en duktig skribent och gillar att arbeta med kommunikation, men även med lagstiftningsarbete. Du har goda kunskaper i engelska och gärna franska, gillar att arbeta i ett högt tempo, har en bra samarbetsförmåga och ett öppet liberalt sinne.

läs mer…

Debattartikel i VLT: Varning för de blöta fingrarnas politik

3Vi liberaler ska inte regera med främlingsfientliga partier.

I onsdags röstade Nederländerna i parlamentsvalet. Det preliminära resultatet visar att det blir våra kollegor VVD som nu ska förhandla fram en koalitionsregering. Men precis som presidentvalet i Österrike i vintras, ser vi ett preliminärt valresultat i Nederländerna som tyder på en seger för det öppna samhället, och därmed att populism i Europa inte är ödesbestämt.

Det här valet har fått ovanligt mycket internationell uppmärksamhet. En del av uppmärksamheten kom av det faktum att Nederländerna var först ut i EU-supervalåret 2017. De snabbt försämrade relationerna med Ryssland och Turkiet var en annan anledning. Onekligen var även Geert Wilders – Europas självutnämnde Donald Trump – en faktor. läs mer…

Läs mer i arkivet

Romfördraget 60 år: Fem förslag för ett svenskt ledarskap i Europa

Debattartikel i Nerikes Allehanda 24/4:

I morgon för 60 år sedan skrevs Romfördraget under.

Det fördrag som kom att grunda EU, historiens mest lyckade fredsprojekt och som tack vare fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital på den inre marknaden har gjort vår kontinent rikare än någonsin.

Sedan debatten om det svenska medlemskapet i EU tog vid i början av 1990-talet har vi liberaler stått upp för och trott på Europatanken. Och trots stora framsteg som fri rörlighet, avskaffade roamingavgifter och gemensamma miljökrav ser vi idag hur projektet hotas både utifrån av främmande makter och inifrån av nationalistiska, protektionistiska och populistiska krafter. USA:s president Donald Trump, Rysslands president Vladimir Putin och högerextrema populister har nämligen samma mål: Att splittra Europa, och EU som garant för fred och frihet.

Framgångarna, möjligheterna och välståndet som EU fört med sig bör inte tas för givna. Nu på 60-årsdagen av Romfördraget formulerar vi vår konkreta framtidsvision för ett EU som klarar både dagens och morgondagens utmaningar.

Denna vision bygger på ett mycket djupare svenskt deltagande för att forma EU:s framtid än i dag. Trots att vi som EU:s sjunde största ekonomi haft goda förutsättningar att påverka inom EU har vi ofta stått vid sidan av när viktiga beslut ska fattas. Därför formulerar vi här fem konkreta reformer för ett svenskt ledarskap i Europa där fokus ligger på försvar, utbildning, mer samarbete och ökad samhörighet.

1. Försvarspolitiskt samarbete. NATO är och kommer även framgent att utgöra grunden för en Europeisk försvarsstrategi. Ett mer aggressivt Ryssland och ett inåtvänt USA ställer dock krav på att Europa kraftigt stärker sin egen försvarsförmåga. Det bör ske genom kraftiga ekonomiska tillskott och ett förbättrat försvarspolitiskt samarbete inom EU.

2. Skriv in Europafokus i läroplanen. Svenska elever och svenskar i allmänhet har idag mycket låga kunskaper om hur EU fungerar. Denna okunskap är i grunden ett demokratiskt problem. Trots EU:s historiska framgångar känner få till EU:s historia, dess grundläggande principer och dess historiska personligheter. Skolan är det yttersta medlet att ändra på detta. Därför vill vi se att Europafokus skrivs in i skolans läroplaner och blir en hörnsten i samhällsämnena. Ingen ska lämna skolan utan att känna till EU:s grundare Jean Monnet och Robert Schuman.

3. För Sverige tillbaka till EU:s kärna. Under alliansregeringen var ambitionen att Sverige skulle tillhöra EU:s kärna. Nu håller vi successivt på att driva ut mot periferin. Det är mycket problematiskt att vi som redan står utanför Euron nu också står utanför både bankunionen och den nya europeiska åklagaren för att bekämpa korruption. Sverige måste sluta mäla ut sig ur viktiga samarbeten och istället vara pådrivande för att hitta konkreta lösningar på gemensamma problem.

4. Stärk den europeiska samhörigheten. EU har alltför länge byggt på samarbete inom tekniskt komplicerade områden medan relationen till medborgarna varit alltför avlägsen. Ändå visar aktuell statistik från Eurobarometer att en majoritet av svenskarna ser sig som européer och tycker att det i första hand våra frihetliga värderingar som binder oss samman. Vi måste därför fokusera mer på detta för att skapa samhörighet mellan Europas medborgare på ett tidigt stadium i livet. Här handlar den om att stärka kulturella gränsöverskridande samarbeten inom tv, radio och filmindustri på EU-nivå. Den fransk-tyska tv-kanalen Arte visar här på ett konkret exempel som kan utökas till hela EU.

5. Mer lagstyre än lagstiftning. Trots att EU:s lagstiftning är omfattande har det varit alltför lätt att inte följa EU-lag. Ett bra exempel är flyktingpolitiken där en handfull medlemsländer har tagit ansvar för nästan alla flyktingar. Men alla medlemsländer behöver ta sitt ansvar. Alla medlemsländer måste även se till att minoriteter som romer inte diskrimineras i sina hemländer och att rättsliga principer efterföljs. Vi behöver ge EU-kommissionen rejäla verktyg att bestraffa de medlemsländer som vägrar följa EU-lagstiftning såsom indragen finansiering från EU:s region- och strukturfonder. EU-domstolens handläggning av överträdelser måste också stärkas.

Det är dags att Sverige åter sällar sig till EU:s kärna. Med populister på frammarsch över hela världen krävs ansvarstagande för att framtiden ska präglas av fred, frihandel och stabilitet. Med dessa förslag vill vi liberaler att Sverige ska utgöra en positiv drivkraft för den framtida utvecklingen. Tillsammans kan vi vara en del av den liberala reaktionen mot populismen.Vårt land är och har alltid varit en del av den europeiska civilisationen. Tillsammans kan vi i Europa skapa en union som bemöter den tomma nostalgiska populismen med konkreta förslag som kan säkra fred, frihet och framtidstro, även för nästa generation.

Cecilia Wikström (L)

Europaparlamentariker

Nyhetsbrev från Wikström (L): Vi behöver krafttag mot terrorismen!

Infografix_Terrorism

Hej vänner,

Ännu en tragedi har skett. På årsdagen av Bryssels terrorattentat körde en gärningsman en bil rakt in i en folkmassa precis invid Storbritanniens demokratiska hjärta, parlamentshuset i London. Det är tungt att vi än en gång måste sörja liv som släcks för tidigt på ett barbariskt sätt.

Det är fortfarande för tidigt för en fullständig analys kring attentatet, men klart är att attacken var av den typ som har visat sig svårast att försvara oss mot. En ensam, troligtvis radikaliserad gärningsman, som med de mest tillgängliga verktygen -en bil och en kniv – mördar oskyldiga.

Försvaret av vårt sätt att leva, vår demokrati och vår frihet kräver en trovärdig europeisk agenda som kan förhindra att våra ungdomar radikaliseras, och för att stärka de band som binder oss samman.

läs mer…

Vill du vara en del av Team Wikström i Bryssel? Sök betald praktik hos Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) för hösten 2017

Älskar du politik? Vill du lära dig mer om EU? Delar du Liberalernas värderingar?

Cissi stor-099993 (kopia)

Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) söker en positiv, mångsidig och energisk praktikant till sitt kontor i Bryssel. Du är en duktig skribent och gillar att arbeta med kommunikation, men även med lagstiftningsarbete. Du har goda kunskaper i engelska och gärna franska, gillar att arbeta i ett högt tempo, har en bra samarbetsförmåga och ett öppet liberalt sinne.

läs mer…

Wikström (L) gratulerar liberal framgång i Nederländska valet

Efter parlamentsvalet i Nederländerna i onsdags visar de preliminära resultaten att de liberala partierna VVD och D66 gör ett starkt resultat. Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) glädjs:

– Jag vill gratulera mina liberala kollegor, VVD och D66, i Nederländerna för att visat att ett pro-europeiskt budskap vinner röster i Europa. VVD och D66 förenas i sin öppenhet för Europa och är nu de starkaste politiska krafterna i Nederländerna.

– Det är ett liberalt budskap om hopp och optimism som fångat de unga väljarna, vilket bådar gott inför framtiden. Jag hoppas att samma energi spiller över in i det franska valet. Vi ser att de europeiska väljarna vill ha inspirerande och konstruktiva politiker, och inte reaktionära populister som Geert Wilders och Marine Le Pen.

För mer information, kontakta:

Linda Aziz, presschef hos Cecilia Wikström

+32 486 94 76 82

linda.aziz@ep.europa.eu

DN Debatt: ”Asylsökande i EU ska inte fritt kunna välja asylland”

De flesta experter är ense om att Dublinförordningen och därmed EU:s nu gällande asylpolitik är fullständigt orimlig. Som ansvarig för reformen av förordningen i Europaparlamentet presenterar jag i dag ett förslag till en helt ny europeisk asylpolitik med fem konkreta mål, skriver Cecilia Wikström, europaparlamentariker (L) på DNdebatt (se även pdf).

De över en miljon flyktingar som sökte sig till Europa under år 2015 tydliggjorde den dysfunktionalitet som präglar EU:s asylsystem sedan årtionden tillbaka och som under hösten 2015 orsakade dess slutliga sammanbrott. Nu står EU vid ett vägskäl. Antingen kan vi välja att bygga upp ett europeiskt robust och välfungerande system för asyl och migration i unionen, eller så fortsätter vi den inslagna vägen med mellanstatligt samarbete, där den för medlemsländerna så viktiga nationella kompetensen styr, men som som hittills visat sig vara helt ineffektivt. För nog måste man konstatera att när endast en handfull av de 28 medlemsländerna tar ansvar för mer än 80 procent av de asylansökande som kommer till EU och en överväldigande majoritet av länderna tar emot väldigt få, eller inga asylsökande alls, så har EU stora problem som måste lösas – och det i närtid.

Dublinförordningen reglerar vilket EU-land som ska genomföra och ta ansvar för en flyktings asylprövning. Men de flesta experter är ense om att den och därmed EU:s nu gällande asylpolitik är fullständigt orimlig.

Grunden i förordningen är att en flykting ska registrera sig i det första land hen kommer till. Och om hen inte har någon koppling till ett annat land, så är det detta första ankomstland som ska ansvara för personen och hantera vederbörandes asylansökan.

Strikt applicerat hade detta under 2015 inneburit att Grekland ensamt blivit ansvarigt för att hantera asylansökningarna för i stort sett alla bortemot en miljon flyktingar som kom till EU genom Grekland, vilket varit orimligt. De första ankomstländerna är väl medvetna om att de asylsökande som anländer dit ofta vill resa vidare mot länder som Sverige och Tyskland, samt att och att det är i princip omöjligt att skicka tillbaka en asylsökande till det första ankomstlandet om de inte registrerats i EU:s gemensamma databas, vilket länder som Italien och Grekland inte var sena att utnyttja.

Vi har alltså en situation där EU-länder har kraftiga incitament att inte registrera asylsökande som vill resa vidare till andra länder. Detta gäller även varje land som den asylsökande passerar på väg mot sin slutdestination. Den asylsökande har också goda möjligheter att påverka vilket land som blir ansvarigt genom att undvika registrering och helt enkelt resa vidare.

Som ansvarig för reformen av Dublinförordningen i Europaparlamentet presenterar jag i dag ett förslag till en helt ny europeisk asylpolitik som kan fungera i praktiken med fem konkreta mål:

läs mer…

Läs mer i arkivet

Romfördraget 60 år: Fem förslag för ett svenskt ledarskap i Europa

Debattartikel i Nerikes Allehanda 24/4:

I morgon för 60 år sedan skrevs Romfördraget under.

Det fördrag som kom att grunda EU, historiens mest lyckade fredsprojekt och som tack vare fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital på den inre marknaden har gjort vår kontinent rikare än någonsin.

Sedan debatten om det svenska medlemskapet i EU tog vid i början av 1990-talet har vi liberaler stått upp för och trott på Europatanken. Och trots stora framsteg som fri rörlighet, avskaffade roamingavgifter och gemensamma miljökrav ser vi idag hur projektet hotas både utifrån av främmande makter och inifrån av nationalistiska, protektionistiska och populistiska krafter. USA:s president Donald Trump, Rysslands president Vladimir Putin och högerextrema populister har nämligen samma mål: Att splittra Europa, och EU som garant för fred och frihet.

Framgångarna, möjligheterna och välståndet som EU fört med sig bör inte tas för givna. Nu på 60-årsdagen av Romfördraget formulerar vi vår konkreta framtidsvision för ett EU som klarar både dagens och morgondagens utmaningar.

Denna vision bygger på ett mycket djupare svenskt deltagande för att forma EU:s framtid än i dag. Trots att vi som EU:s sjunde största ekonomi haft goda förutsättningar att påverka inom EU har vi ofta stått vid sidan av när viktiga beslut ska fattas. Därför formulerar vi här fem konkreta reformer för ett svenskt ledarskap i Europa där fokus ligger på försvar, utbildning, mer samarbete och ökad samhörighet.

1. Försvarspolitiskt samarbete. NATO är och kommer även framgent att utgöra grunden för en Europeisk försvarsstrategi. Ett mer aggressivt Ryssland och ett inåtvänt USA ställer dock krav på att Europa kraftigt stärker sin egen försvarsförmåga. Det bör ske genom kraftiga ekonomiska tillskott och ett förbättrat försvarspolitiskt samarbete inom EU.

2. Skriv in Europafokus i läroplanen. Svenska elever och svenskar i allmänhet har idag mycket låga kunskaper om hur EU fungerar. Denna okunskap är i grunden ett demokratiskt problem. Trots EU:s historiska framgångar känner få till EU:s historia, dess grundläggande principer och dess historiska personligheter. Skolan är det yttersta medlet att ändra på detta. Därför vill vi se att Europafokus skrivs in i skolans läroplaner och blir en hörnsten i samhällsämnena. Ingen ska lämna skolan utan att känna till EU:s grundare Jean Monnet och Robert Schuman.

3. För Sverige tillbaka till EU:s kärna. Under alliansregeringen var ambitionen att Sverige skulle tillhöra EU:s kärna. Nu håller vi successivt på att driva ut mot periferin. Det är mycket problematiskt att vi som redan står utanför Euron nu också står utanför både bankunionen och den nya europeiska åklagaren för att bekämpa korruption. Sverige måste sluta mäla ut sig ur viktiga samarbeten och istället vara pådrivande för att hitta konkreta lösningar på gemensamma problem.

4. Stärk den europeiska samhörigheten. EU har alltför länge byggt på samarbete inom tekniskt komplicerade områden medan relationen till medborgarna varit alltför avlägsen. Ändå visar aktuell statistik från Eurobarometer att en majoritet av svenskarna ser sig som européer och tycker att det i första hand våra frihetliga värderingar som binder oss samman. Vi måste därför fokusera mer på detta för att skapa samhörighet mellan Europas medborgare på ett tidigt stadium i livet. Här handlar den om att stärka kulturella gränsöverskridande samarbeten inom tv, radio och filmindustri på EU-nivå. Den fransk-tyska tv-kanalen Arte visar här på ett konkret exempel som kan utökas till hela EU.

5. Mer lagstyre än lagstiftning. Trots att EU:s lagstiftning är omfattande har det varit alltför lätt att inte följa EU-lag. Ett bra exempel är flyktingpolitiken där en handfull medlemsländer har tagit ansvar för nästan alla flyktingar. Men alla medlemsländer behöver ta sitt ansvar. Alla medlemsländer måste även se till att minoriteter som romer inte diskrimineras i sina hemländer och att rättsliga principer efterföljs. Vi behöver ge EU-kommissionen rejäla verktyg att bestraffa de medlemsländer som vägrar följa EU-lagstiftning såsom indragen finansiering från EU:s region- och strukturfonder. EU-domstolens handläggning av överträdelser måste också stärkas.

Det är dags att Sverige åter sällar sig till EU:s kärna. Med populister på frammarsch över hela världen krävs ansvarstagande för att framtiden ska präglas av fred, frihandel och stabilitet. Med dessa förslag vill vi liberaler att Sverige ska utgöra en positiv drivkraft för den framtida utvecklingen. Tillsammans kan vi vara en del av den liberala reaktionen mot populismen.Vårt land är och har alltid varit en del av den europeiska civilisationen. Tillsammans kan vi i Europa skapa en union som bemöter den tomma nostalgiska populismen med konkreta förslag som kan säkra fred, frihet och framtidstro, även för nästa generation.

Cecilia Wikström (L)

Europaparlamentariker

Gästkrönika i NA: EU får ta de jobbigaste frågorna

CaptureGästkrönika i NA:

EU har blivit platsen dit man skickar sina jobbigaste, mest impopulära frågor. När beslut sedan fattas, så suckar man djupt och säger att ”EU tvingar oss”.

Ända sedan EU var ett projekt på papper, så var idén att samarbetet skulle bygga på frivillighet och att bevara de nationella demokratiernas särart. Så har också EU utvecklats. EU:s medlemsländer är fortfarande i hög grad självständiga och åtnjuter exklusiva kompetenser, egna kulturer och egna politiska system. I detta anseende är EU en framgång, både för dem som helst vill se decentralisering och för dem som ser behovet av överstatlighet.

Men denna balansgång har fått oväntade effekter för hur EU porträtteras av nationella politiker. EU har fungerat som en konflikthanteringsmekanism för gemensamma tvistefrågor, men frågornas popularitet har starkt påverkat hur debatten förts i hemländerna. EU har nämligen kunnat spela den perfekta rollen av något man kan skylla på när obekväma beslut måste fattas. Därför har nationella politiker sällan tvekat att själva ta äran för populära EU-reformer, medan de impopulära besluten har porträtterats som ”EU:s krav”.

EU har blivit platsen dit man skickar sina jobbigaste, mest impopulära frågor. När beslut sedan fattas, så suckar man djupt och hänvisar till att man själv varit emot detta från början men att ”EU tvingar oss”. I själva verket är det ju just de nationella politikerna som faktiskt är EU och därmed också de som drivit fram besluten.

läs mer…

Debattartikel i VLT: Varning för de blöta fingrarnas politik

3Vi liberaler ska inte regera med främlingsfientliga partier.

I onsdags röstade Nederländerna i parlamentsvalet. Det preliminära resultatet visar att det blir våra kollegor VVD som nu ska förhandla fram en koalitionsregering. Men precis som presidentvalet i Österrike i vintras, ser vi ett preliminärt valresultat i Nederländerna som tyder på en seger för det öppna samhället, och därmed att populism i Europa inte är ödesbestämt.

Det här valet har fått ovanligt mycket internationell uppmärksamhet. En del av uppmärksamheten kom av det faktum att Nederländerna var först ut i EU-supervalåret 2017. De snabbt försämrade relationerna med Ryssland och Turkiet var en annan anledning. Onekligen var även Geert Wilders – Europas självutnämnde Donald Trump – en faktor. läs mer…

Debattartikel i Hallands Nyheter: Flyktingar ska inte lämnas skyddslösa

Flyktingar_HNDebattartikel i Hallands Nyheter:

FLYKTINGAR. Midvinternattens köld är hård. Så också i Grekland och på Balkan. Temperaturen har flera gånger fallit ner till under 20 minusgrader i sydöstra Europa. Denna vinter har en somalisk kvinna funnits ihjälfrusen i Bulgarien, en afghansk man i norra Grekland och två irakiska män vid den turkisk-bulgariska gränsen.

 

läs mer…

Debattartikel i UNT: För ut vår kvinnokamp

Feministregeringen måste föra samma kamp överallt, internationellt och i svenska förorter, skriver Cecilia Wikström i UNT.

Den internationella kvinnodagen är en dag när vi minns de historiska framsteg som gjort att Sverige i dag är ett av världens mest jämställda länder.

Men det innebär också ett ansvar för oss alla att föra den feministiska kampen ut i världen, till alla de kvinnor som inte åtnjuter samma fri- och rättigheter som svenska kvinnor gör.

Kampen för jämställdhet har i vårt land har varit segdragen. Redan 1845 gjordes de första reella framstegen genom införandet av lika arvsrätt för män och kvinnor. Genom senare delen av 1800-talet genomfördes därefter en rad reformer i Sverige och Västeuropa, såsom 1873 när universiteten öppnades för kvinnliga studenter. 1921 genomfördes den stora politiska reformen för kvinnlig rösträtt och 1975 tilläts fri abort. Hela 1900-talet är en berättelse om framsteg för ökad jämställdhet i vårt land.

Detta är nu en naturlig del av såväl vår historia som våra värderingar. Men det är också en berättelse om ett fåtal länder i Europa och Nordamerika.

En stor del av världens kvinnor lever fortfarande under det förtryck som rådde i Sverige 1845, där kvinnor inte får ärva, som lagligt våldtas inom äktenskapet, eller som bestraffas med piskrapp när de inte klär sig som lagen vill.

läs mer…

Läs mer i arkivet