Arkiv

februari 25, 2016

Debattartikel med Verhofstadt i Nerikes Allehanda: Bra att regeringen ändrat sig om kontroll av EU:s yttre gränser

Debattartikel i Nerikes Allehanda med Guy Verhofstadt

21650031055_c1bf535336_zsmallÄntligen har regeringen insett det vi liberaler har drivit långt innan EU-kommissionen presenterade sitt förslag i december – att EU:s yttre gränser behöver bevakas av en gemensam EU-myndighet.
Den bärande tanken när Schengensammarbetet förverkligades och EU:s medlemsländer monterade ner de inre gränserna mellan länderna var att den yttre gränsen skulle stärkas. För Sveriges del är gränsen mellan Polen och Ukraina liksom gränsen mellan Grekland och Turkiet lika mycket en svensk yttre gräns som gränsen vid passkontrollen på Arlanda.
Även om kontroll av EU:s yttre gräns just nu diskuteras mot bakgrunden av den pågående flyktingkrisen är det viktigt att påminna om att syftet med kontrollen naturligtvis inte är att hindra personer med skyddsskäl från att söka asyl i Europa. Bara under 2015 räddade EU:s gränsbevakningsinsatser exempelvis över 120 000 människor från att drunkna i Medelhavet. Det är också viktigt att komma ihåg att den yttre gränsen behövs för att skydda Europa från exempelvis smuggling av vapen, narkotika och förfalskade varor.

När Europas länder enades om en gemensam yttre gräns lyckades man inte enas om ett gemensamt sätt att kontrollera den. Varje medlemsland är därför fortfarande skyldigt att ensamt kontrollera sin del av den yttre gränsen. Systemet bygger på att alla medlemsländer faktiskt klarar av att kontrollera sin del av den yttre gränsen, vilket de bevisligen inte gör. När den yttre gränsen därför inte längre kontrolleras som den borde ser vi effekterna genom att fler och fler medlemsländer då känner sig tvingade att återskapa inre gränser i Europa. Detta är på sikt ett allvarligt hot mot den europeiska ekonomin och sammanhållningen på vår kontinent.

Dagens situation lämnar även en oproportionerlig börda på de länder som råkar ha en omfattande gräns mot icke-Schengen länder. Eftersom både Norge, Finland och Danmark är med i Schengensammarbetet har Sverige exempelvis inte landgräns mot några länder utanför Schengenzonen. Det gäller numera många Europeiska länder. Sverige har i praktiken endast ett fåtal gränspassager vid internationella flygplatser och hamnar som yttre gräns. Detta kan jämföras med Polen eller Grekland som har omfattande landgränser mot icke-Schengenländer att bevaka.
Sverige kan på detta sätt åka snålskjuts på andra som de facto har fått i uppdrag att bevaka våra yttre gränser, men det betyder också att när andra misslyckas med att bevaka den yttre gränsen så har vi inga möjligheter att varaktigt åtgärda detta problem. EU kommissionen har nu kommit med ett blygsamt förslag om att stärka EU:s gränsbevakningsmyndighet Frontex genom att omforma myndigheten till en integrerad europeisk gräns- och kustbevakning.

Tanken från kommissionen är till exempel att EU:s gränsbevakningsmyndighet ska kunna äga sin egen materiel istället för att vara utlämnad till att behöva låna exempelvis båtar, flygplan och så vidare av medlemsländer som oftast inte är beredda att ställa tillräckliga resurser till förfogande. Tanken är också att EU:s gränsbevakningsmyndighet ska ha större personalresurser och kunna ingripa operativt där det behövs, utan att enskilda medlemsländer som inte sköter sina åtaganden ska kunna blockera detta.
Vi liberaler anser att EU-kommissionens förslag är bra, men allt för blygsamma. Kommissionen borde ha löpt linan ut och föreslagit en helt europeisk bevakning av de yttre gränserna där ansvar och tillräckliga resurser skulle flyttas från medlemsländerna till EU för att hantera denna utmaning.

Men även kommissionens blygsamma förslag tycks stöta på motstånd bland Europas regeringar i rådet. Det är därför utmärkt att inrikesminister Ygeman meddelat att den svenska regeringen trots en initial skepsis nu stödjer en gemensam europeisk gränskontroll.

Det är dessutom logiskt att Sverige som det EU-land som ivrigast och förtjänstfullt, arbetar för att få till stånd en gemensam europeisk asylpolitik också förespråkar en gemensam gränskontroll.
Våra medborgare är inte intresserade av vilken byråkratisk organisation som ser till att denna funktion tillhandahålls. De är intresserade av resultat och vill se ett effektivt skydd av den yttre gränsen. Eftersom Sverige knappast själv kan patrullera gränsen mellan Grekland och Turkiet är det rimliga att man gör detta tillsammans med andra. Vi hoppas att det blir möjligt att bilda en bred politisk majoritet kring denna linje såväl i riksdagen som i Europaparlamentet.

Allt för ofta har Europas medlemsländer svårt att bestämma sig för om det är de själva eller EU som ska ansvara för olika funktioner. Inte sällan medför det att alla länder gör halvhjärtade och ineffektiva insatser på sitt håll med en överrock på EU-nivå som i bästa fall tillåts att nödtorftigt koordinera nationella myndigheter. Detta blir så gott som alltid ineffektivt i den globaliserad värld vi lever i.

Genom att exempelvis gränsbevakningen hanterades av en gemensam myndighet, med alla de stordriftsfördelar det skulle innebära, skulle betydande summor skattemedel kunna sparas. Det vore oresonligt att hävda att 28 nationella gränsbevakningar med en överrock på EU-nivå skulle vara mer effektivt än en sammanhållen europeisk myndighet.
Det är glädjande att den svenska regeringen äntligen lyssnar till oss liberaler och nu är beredd att släppa fixeringen vid att gränskontrollen ”måste” vara en övergripande nationell angelägenhet och istället fokusera på hur vi på ett så effektivt sätt som möjligt hittar praktiska lösningar för att skydda våra yttre gränser.

Guy Verhofstadt,
Gruppledare för liberalerna i Europaparlamentet
Cecilia Wikström,
Europaparlamentariker (L)

Cecilia Wikström Europaparlamentet, Rue Wiertz 60, 1047 Bryssel, Belgien Tel Bryssel: +32 (0) 2 28 45622 Tel Strasbourg:+33 (0) 3 88 1 77622 cecilia.wikstrom@ep.europa.eu

Följ mig: