Arkiv

oktober 8, 2018

Debattartikel i Nerikes Allehanda: Fejkade nyheter –Ungdomars sunda skepsis inger hopp!

Debattartikel i Nerikes Allehanda, se även pdf

Tack vare internet och sociala medier går det väldigt fort att sprida information, snabbt, globalt och till många. Tyvärr har det samtidigt blivit svårare att skilja mellan sann och falsk information. Så kallade fejknyheter, fake news, kan definieras som nyheter baserade på falsk information vars avsikt är att vilseleda i politiskt eller ekonomiskt syfte. Detta fenomen utgör ett direkt hot mot vår demokrati.

För medborgare har digital källkritik blivit en oersättlig färdighet i dagens uppkopplade värld. I Sverige är både digital och traditionell källkritik integrerad i läroplanen för både SO-och NO-ämnen och ägnas undervisningstid hela vägen från grundskolan upp till vuxenutbildningen.
Internetstiftelsen i Sverige undersöker årligen hur svenskar förhåller sig till internet. Rapporten för 2018 visar att vi kommunicerar mer via internet och att yngre svenskar intar en mer kritisk förhållning till information på nätet än de äldre. Svaren visar att yngre personer värderar information på internet mer skeptiskt än äldre personer, som i större utsträckning anser att det mesta som de tar del av på internet är pålitligt.

Den kraftiga satsningen på källkritik i skolan är en möjlig förklaring till dessa resultat, då personer under 35 år i stor utsträckning även rapporterar att de fått kunskaper i hur information på nätet bör värderas till skillnad från personer över 35 år. Ungdomarnas sunda skepsis inger hopp.
Valkampanjen kring det stundande Europavalet i maj nästa år hotas från många olika håll, bland annat från ryska troll, Twitter-botar, vinklad media och politiker som inte själva bryr sig om eller fäster avseende vid källkritik. Journalister behöver också bli bättre på att granska politikers påståenden och utmana deras källor under intervjuer, för när folkvalda politiker presenterar fejknyheter som fakta i trovärdiga medier legitimeras information som i grunden inte är sanningsenlig.

Bekämpningen av fejknyheter är svårt, men inte omöjligt. På EU-nivå bör vi bland annat arbeta för att:

– Höja kunskapsnivån om vår digitala vardag i alla medlemsländer genom att lagstifta för förbättrad utbildning kring källkritik. Sverige har en hel del goda exempel att bidra med och lära ut till andra medlemsländer.

– Stödja oberoende journalister och medier för en fungerande och pluralistisk mediesektor.

– Etablera och utarbeta ett EU-system för att identifiera fejknyheter och ha ett strategiskt förhållningssätt för att bemöta dem.

– Utkräva större ansvar av Facebook och andra plattformar där en stor del av spridningen av fejknyheter sker.

EU har redan påbörjat arbetet för att försvara integriteten av vårt demokratiska samhälle. Bland annat har EU:s utrikestjänst och Europaparlamentet arbetsgrupper som aktivt arbetar för att öka EU-medborgarnas kunskaper om fejknyheter. Grupperna analyserar även den information som sprids inom och om EU, för att sedan skapa strategier och kampanjer för att motverka falsk nyhetsspridning. Detta är bra, men EU måste också satsa på långsiktiga lösningar där ökad utbildning är centralt.

Spridandet av falsk information är en av de största utmaningarna som det digitaliserade demokratiska samhället står inför. Det är dags för politisk handling. Jag står redo att anta utmaningen.

Cecilia Wikström (L)Europaparlamentariker

Cecilia Wikström Europaparlamentet, Rue Wiertz 60, 1047 Bryssel, Belgien Tel Bryssel: +32 (0) 2 28 45622 Tel Strasbourg:+33 (0) 3 88 1 77622 cecilia.wikstrom@ep.europa.eu

Följ mig: