Arkiv

september 12, 2018

Debattartikel i Nerikes Allehanda: Snart finns det mer plast än fisk i havet!

Debattartikel i Nerikes Allehanda, se även pdf.

I dag har de allra flesta människor tagit till sig och förstått att vi står inför enorma klimat- och miljöutmaningar. Det är uppenbart att vi behöver en förändring, och den förändringen kommer inte automatiskt.

En av de största klimatutmaningarna vi står inför är nedskräpningen av plast i haven. Varje år dumpas mellan 150 000 – 500 000 ton plastavfall från EU-länder i haven. I Stilla havet kan man bevittna stora plastöar som flyter runt.

Det här är ett enormt problem för havslivet. Djur i havet äter och skadas av plastpåsar, mikroplast lagras i deras kroppar och de stryps av plastavfall. Fiskenät som har tappats i havet driver runt och tar livet av stora mängder fiskar och andra djur. Dessa nät kan dessutom fortsätta sin förstörelse i flera år, eftersom det syntetiska materialet dem inte bryts ner av naturen.

EU-kommissionen lägger fram förslag

Om nedskräpningen av plast fortsätter i samma takt som i dag så kommer mängden plast i haven att väga mer än all fisk år 2050, enligt EU-kommissionen. Det är skrämmande statistik. Samtidigt börjar allt fler människor att få upp ögonen för vad som pågår under havsytan, och EU-kommissionen har äntligen lagt in en växel och arbetar för fullt med att ta fram förslag som kan leda till hållbarhet i haven.

I januari presenterade EU-kommissionen för första gången en europeisk plaststrategi som ska hjälpa till att skydda miljön från plastföroreningar. Denna strategi innehåller många bra förslag, som exempelvis krav på att alla plastförpackningar i EU ska vara återvinningsbara år 2030 och att användningen av mikroplaster och engångsprodukter i plast, såsom tops, sugrör och bestick kraftigt ska begränsas. Förslaget bearbetas nu av Europaparlamentet och Ministerrådet för att förhoppningsvis snart leda till lagstiftning.

Plaststrategin är bra, men det räcker inte att bara EU:s institutioner agerar. Klimathoten och miljöförstöringen tar inte hänsyn till nationsgränser.

Transnationellt samarbete är också nödvändigt

Genom EU-samarbetet kan vi påverka utvecklingen i rätt riktning, men i slutändan så kvarstår det faktum att EU bara ligger bakom en procent av världens utsläpp i haven. Vill vi åstadkomma en verklig förändring så måste vi blicka utanför EU:s gränser. Det krävs att vi skapar internationella samarbeten med de länder som skräpar ned mest. Vi måste fortsätta att agera lokalt men också tänka globalt för att främja förändringar i hela världen.

I Filippinerna pågår EU-finansierade projekt för att återvinna fisknät. I Bangladesh ger EU lån till småföretagare så att de kan starta plaståtervinningsfabriker.

Dessa två exempel visar hur EU framgångsrikt kan arbeta för en hållbar utveckling, även utanför unionens gränser. EU är redan i dag världens största biståndsgivare. Rätt använt kan biståndet lyfta människor ur fattigdom samtidigt som det begränsar andelen plast och andra föroreningar i våra hav.

Samtidigt kan varje enskild person göra skillnad. När jag promenerar längs stranden vid mitt hus i Grekland brukar jag plocka upp plasten som har flutit i land. Till en början tittade grannarna på mig med förvåning, men nu har jag sett att de börjat göra samma sak. Förändring åstadkoms alltså bäst både i det lilla och i det stora.

Utmaningarna vi står inför är gemensamma, därför måste lösningarna också vara det.

Cecilia Wikström

Ledamot i Europaparlamentet (L)

Cecilia Wikström Europaparlamentet, Rue Wiertz 60, 1047 Bryssel, Belgien Tel Bryssel: +32 (0) 2 28 45622 Tel Strasbourg:+33 (0) 3 88 1 77622 cecilia.wikstrom@ep.europa.eu

Följ mig: