Arkiv

oktober 19, 2018

Nyhetsbrev #118: Klimat-och miljöfrågor måste bedrivas intensivare på EU-nivå

– Migration och Brexit på EU-toppmötets agenda
– Ungdomar vill se ett fördjupat EU-samarbete
– Interoperabilitet ska stärka EU:s brott- och antiterror bekämpning
– Debatterar miljö-och klimatfrågor i SVT Forum

Hej vänner,

– Migration och Brexit på EU-toppmötets agenda

I skrivande stund  har Europeiska rådet, som består av EU:s 28 stats- och regeringschefer, precis avslutat sitt toppmöte här i Bryssel. På agendan stod framför allt flyktingpolitik och Brexit, men mötet var i princip resultatlöst i båda frågorna. Jag beklagar detta. Framför allt att Europas ledare efter alla dessa år ännu inte har lyckats enas om en gemensam asylpolitik så att förhandlingar med oss i Europaparlamentet och EU-kommissionen hade kunnat ta vid för att få ett fungerande asylsystem på plats. Asylrätten måste försvaras och behöver bygga på solidaritet och gemensamt ansvar för dem med skyddsskäl. Det är dags för medlemsländerna att göra sitt jobb och enas kring ett gemensamt europeiskt asylsystem, precis som Europaparlamentet och EU-kommissionen redan har gjort.

För min analys om Brexit är du välkommen att titta på veckans YouTube-program (Du hittar även avsnittet längst nere i detta nyhetsbrev).

– Ungdomar vill se ett fördjupat EU-samarbete

Enligt en undersökning av Eurobarometern vill fyra femtedelar av våra ungdomar i Europa ska göra mer på nyckelområden så som miljö, arbetslöshet och migration. Trots detta röstar väldigt få unga européer när det är EU-val. Här skiljer sig Sverige ifrån resten av EU:s medlemsländer. Hos oss röstade fler unga än äldre i det senaste EU-valet (2014). Det är fantastiskt att Sverige har så engagerade unga och jag är stolt att få representera dem och alla er andra som Europaparlamentariker.

Det var mitt budskap när jag imorse deltog i Nyhetsmorgon i TV4. Tillsammans med Noura Berrouba, som deltar vid det europeiska ungdomsparlamentet EYP, pratade jag om vikten av att unga engagerar sig i EU-frågor. I måndags hade jag lyckan att träffa ytterligare en ung förmåga, fransyskan Anna Hubert, som talade inför utskottsordförandekonferensen om hur det är att vara en ung europeisk medborgare i dagens EU. Att få träffa och höra om ungdomar som är engagerade i att påverka sin framtid genom politiska beslut ger mig verklig kraft i mitt politiska arbete och det stärker min tro på en bättre framtid.

– Interoperabilitet ska stärka EU:s brott- och antiterror bekämpning

Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter har under veckan röstat igenom förslaget om interoperabilitet (eller samverkan) mellan EU:s informationssystem med stor majoritet. Detta innebär att vi kan inleda så kallade trilogförhandlingar med Ministerrådet och EU-kommissionen med ett starkt mandat från Europaparlamentet. Detta är naturligtvis mycket glädjande för mig som har representerat den liberala gruppen under förhandlingarna.

Syftet med lagförslaget är att på ett mer effektivt sätt dra nytta av den information som finns i alla EU-ländernas olika IT-system och att ge bland andra gränskontrollanter, polis och säkerhetspersonal en snabb och enkel tillgång till informationen.

Förslaget är absolut nödvändigt för att förbättra skyddet av EU:s yttre gränser, trappa upp arbetet med brottsbekämpning och att möjliggöra för en mer effektiv migrationshantering. När lagstiftningen väl är på plats ska det bland annat bli möjligt att kunna identifiera personer som går under flera identiteter. Om man tar terrordådet vid julmarknaden i Berlin år 2016 som exempel, hade mannen som utförde dådet 14 identiteter. Detta är naturligtvis olagligt och väl på plats ska detta lagförslag göra det lättare att upptäcka liknande situationer.

– Debatterar miljö-och klimatfrågor i SVT Forum

I tisdags diskuterade jag, Gunnar Hökmark (M) och Linnea Engström (MP) EU:s klimat-och miljöpolitik i SVT Forum, med anknytning till FN:s klimatpanels senaste rapport, IPCC.

IPCC-rapporten, som släpptes förra veckan, slog fast att den allmänna ambitionsnivån för klimatåtagandena är för låg. Med nuvarande globala utfästelser gjorda inom ramen för Parisavtalet beräknas vi, förutsatt att de fullföljs, i bästa fall kunna begränsa temperaturhöjningen till cirka 3.2 grader. Rapporten pekar på allvarliga följer även om vi når Parisavtalets striktaste mål på 1.5 grader. Fokus är nu på att uppnå globala nollutsläpp så fort som möjligt. För att EU ska kunna behålla sitt klimatledarskap bör vi höja vår egen ambitionsnivå.

Vi behöver politiskt ledarskap för att minska utsläppen, men också för att skapa förutsättningar för nödvändiga teknikskiften inom industrin, forskning och innovation inom förnybara energikällor. Sverige gör bra ifrån sig i klimatfrågan, men ensamma kan vi inte påverka klimatets globala utveckling särskilt mycket. Däremot kan Sverige fortsätta att vara drivande krafter för en hög ambitionsnivå inom EU. Tillsammans med de andra medlemsländerna har vi bättre förutsättningar för att göra skillnad.

Liberalerna vill vara med och driva klimat- och miljöfrågor på EU-nivå för det är där vi kan göra som mest skillnad. Bland annat vill vi införa en koldioxidskatt inom EU, vilket skulle minska utsläpp från både flyg och bilar och därmed signifikant bidra till EU:s gemensamma mål med att minska unionens totala utsläpp med 40 procent till 2030. Genom EU kan vi leda världen genom den hållbarhetsrevolution som vår planet är i desperat behov av.

Den vetenskapliga konsensusen bör tas på största allvar. EU måste tillsammans med resten av världens länder skärpa sina utsläppsmål både på kort och lång sikt.

Allt gott,
Cecilia Wikström

Cecilia Wikström cia.wikstrom@gmail.com

Följ mig: