Arkiv

februari 22, 2019

Nyhetsbrev #132: Ett steg närmare förstärkt brottsbekämpningslagstiftning

– Diskriminering i det svenska personnummersystemet

– Samma standardtid i hela EU

Ett steg närmare förstärkt brottsbekämpningslagstiftning

– Ett år efter journalistmordet på Jan Kuciak

Hej vänner,

– Diskriminering i det svenska personnummersystemet

Utskottet för framställningar har blivit uppmärksammade på den diskriminering som det svenska systemet med personnummer skapar för EU-medborgare som vill utnyttja sin fria rörlighet under en kortare tid än ett år, eller under oregelbundna tider. Eftersom så många serviceområden i Sverige är kopplade till personnummer har vi fått in ett stort antal klagomål gällande personer som inte kan få till exempel sophämtning, sjukvård, bankkonton, telefonabonnemang eller gymkort för att de saknar personnummer.

I februari 2017 åkte jag och en delegation från utskottet för framställningar till Stockholm för att diskutera problemen med myndigheter och politiker. Som uppföljning har vi även fått svar från den svenska regeringen som hävdar att de har uppdaterat systemet med samordningsnummer för att lösa problemen. Tyvärr är dessa åtgärder varken tillräckliga eller genomförda i praktiken. Det bekräftade EU-kommissionen på gårdagens utskottsmöte.

Det är inte acceptabelt att Sverige, med en av Europas mest effektiva administration, inte kan lösa det här problemet. Sverige måste genast sluta att diskriminera europeiska medborgare som använder sig de rättigheter som EU-medlemskapet innebär.

– Samma standardtid i hela EU

I tisdags antogs mitt yttrande om avskaffandet av den årliga tidsomställningen med stor majoritet i utskottet för framställningar. Det här är en fråga som engagerar väldigt många människor och mitt utskott har fått in framställningar från medborgare från en stor majoritet av EU:s medlemsländer.

Politik handlar ofta om att kunna kompromissa och hitta gemensamma lösningar. Mitt ursprungliga förslag förespråkade ständig sommartid som ny standardtid i hela EU, vilket är preferensen för de medborgare som skrivit till utskottet för framställningar. Det jag ville uppnå med det förslaget var att skicka en tydlig signal till medlemsländerna om att det är viktigt med harmonisering av den nya standardtiden på den inre marknaden för att undvika ett lapptäcke av tider. Ett lapptäcke skulle innebära problem för både handel och transport över gränserna.

Inför omröstningen tog jag fram kompromisser som tydliggjorde att tidsomställningen ska avskaffas och att medlemsländerna ska införa samma standardtid i hela EU. Tidzonerna kommer fortfarande att finnas kvar. Det är en tydlig politisk signal som jag nu hoppas ska bli vägledande för Europaparlamentets slutgiltiga position, som beräknas antas i april.

Ett steg närmare förstärkt brottsbekämpningslagstiftning

Under dagen skedde även en omröstning i utskottet för medborgares fri-och rättigheter angående de så kallade interoperabilitet-förslagen, som kommer att öka samverkan mellan EU:s informationssystem. Förslagen går ut på att effektivisera utbytet av information som finns i EU:s olika IT-system. Därmed får bland annat gränskontrollanterna en snabb och enkel tillgång till information. Med 44 röster för och 10 emot röstades förslaget igenom med en stark majoritet.

Förslaget är absolut nödvändigt när det kommer till att förbättra skyddet av EU:s yttre gränskontroller, trappa upp arbetet med brottsbekämpning och att möjliggöra för en mer effektiv migrationshantering. När lagstiftningen väl är på plats ska det bland annat bli möjligt att kunna identifiera personer som går under flera identiteter, så som mannen som utförde terrordådet i Berlin 2016.

Jag har representerat den liberala gruppen i förhandlingarna och mitt största mål har varit att säkerställa grundläggande mänskliga rättigheter, särskilt för barn under 12 år och för tredje- landsmedborgare. Nu ser vi fram emot att få lagstiftningen på plats för att förbättra säkerheten och effektiviteten i EU.

– Ett år efter journalistmordet på Jan Kuciak

I går var det exakt ett år sen den slovakiske grävande journalisten Jan Kuciak och hans fästmö Martina Kusnirova mördades. Detta efter att Kuciak uppdagat korruption och andra oegentligheter i sitt hemland Slovakien. Deras gärningsmän är fortfarande på fri fot.

Journalistmord måste utredas ordentligt och förövare ställas till svars. Straffrihet får aldrig accepteras. Samtidigt måste hot och våld mot journalister börja tas på allvar för att säkerställa att de som behöver polisskydd får det utan dröjsmål. Endast två veckor innan Kuciak mördades hade han hotats, utan att några åtgärder vidtogs för att skydda honom.

Det är dags att vi politiker som är verksamma inom EU intensifierar våra ansträngningar för att garantera att journalister kan leva i säkerhet och utföra sitt jobb som är så viktigt för att upprätthålla det demokratiska samhället.

Trevlig helg!

Cecilia Wikström

Cecilia Wikström cia.wikstrom@gmail.com

Följ mig: