Arkiv

juni 21, 2018

Wikström (L): Omröstning i JURI om EU:s copyrightdirektiv

Omröstning i rättsliga utskottet om EU:s copyrightdirektiv

Igår, 20 juni, röstade utskottet för rättsliga frågor om EU:s copyrightdirektiv. Eftersom jag inte sitter i utskottet kunde jag inte själv delta i omröstningen, men nedan redogör jag för mina synpunkter i frågan.

Mitt resonemang om denna fråga

Jag motsätter mig helt införandet av en länkskatt på EU-nivå i enlighet med förslaget för artikel 11 och jag motsätter mig också införandet av ett uppladdningsfilter som skulle riskera att leda till att helt lagligt material skulle kunna blockeras som led i att komma åt olagligt material, vilket är kärnan i artikel 13 som den ser ut nu.

Dessa förslag har diskuterats av mina kollegor i rättsliga utskottet (som jag alltså själv inte sitter i) under lång tid och det har vad jag förstått gjorts många försök att hitta vägar framåt särskilt vad gäller artikel 13 för att få till en bättre balans mellan att skydda rättighetshavare å ena sidan och att skydda allmänhetens grundläggande rättigheter å andra sidan.

Det frågan i grunden handlar om är att säkerställa att den som livnär sig som journalist, fotograf, musiker, låtskrivare eller liknande också ska kunna försörja sig på sin verksamhet och få betalt för det som de producerar. Det tycker jag är något helt rimligt men i strävan att nå de målen måste man naturligtvis också ta hänsyn till andra personers legitima intressen och de tekniska lösningar som man väljer måste gå att genomföra utan orimliga konsekvenser.

Jag delar synen att riskerna med att införa ett uppladdningsfilter överväger fördelarna. Ett uppladdningsfilter kombinerat med hot om skadestånd för de plattformar som delar skyddat material skulle i min mening riskera att leda till en situation där även mycket lagligt material skulle riskera att filtreras bort av plattformar som skulle ta det säkra före det osäkra. Självklart ska vi skydda rättighetshavare men inte på bekostnad av andra personer som inte gjort något fel.

Jag tycker istället att det ska finnas en tydlig skyldighet för plattformar att ta ned material som inkräktar på någons rättigheter om de får in en anmälan, självfallet ska det även i dessa fall finnas enkla och snabba mekanismer för att lösa tvister om den vars material togs ned anser att detta skedde på oriktiga grunder.

Vad gäller artikel 11 och den så kallade länkskatten så har detta redan testats i både Tyskland och Spanien och var i båda fall ett fullständigt fiasko. Jag ser ingen anledning att upprepa det misstaget på EU-nivå.

Vad tycker liberala gruppen ALDE?

Den liberala gruppen i parlamentet (ALDE) i vilken Liberalerna och Centerpartiet ingår är liksom många andra grupper splittrad i den här frågan. Våra två ledamöter i det rättsliga utskottet är vad jag förstår för både artikel 11 och 13 men en majoritet i gruppen är emot. Europaparlamentet fungerar dock på gott och ont som så att varje ledamot äger sitt mandat och är fri att rösta efter sina värderingar och överväganden. Den liberala gruppens linje är att man vare sig vill ha en länkskatt eller uppladdningsfilter och att utkastet på artikel 13 ska sändas till den europeiska dataskyddsinspektionen (EDPS) för synpunkter.

Processen

För dig som är lite mer intresserad av frågan kan det kanske vara intressant även med lite information om själva processen.

Grundförslaget presenterades av kommissionen i september 2016. Förslaget sändes sedan till Europaparlamentet och ministerrådet som arbetar parallellt för att enas om en ståndpunkt.

I Europaparlamentet är det rättsliga utskottet (JURI) som är ansvarigt för upphovsrätt så det är dem som har arbetat med förslaget fram tills nu och det var JURI som röstade idag den 20 juni. Utskotten har representanter för alla politiska grupper i parlamentet men bara en liten andel av ledamöterna sitter i JURI utskottet (jag gör det exempelvis inte och röstade därför inte idag). Du kan läsa mer om JURI och vilka ledamöter som sitter i JURI här.

Det utskottet röstar om är parlamentets utgångspunkt för förhandlingarna med ministerrådet. Efter att utskottet har röstat om frågan så går det automatiskt till plenum där alla ledamöter har möjlighet att uttrycka sin mening. Som det fungerar så antas mandatet från utskottet automatiskt om inte minst 76 ledamöter begär en omröstning i plenum. Sker en sådan begäran så får alltså jag och alla andra ledamöter också rösta.

Vid den första omröstningen i plenum röstar man bara ja eller nej till utskottets mandat. Blir det ja som vinner så bekräftas det som det röstades om i utskottet, blir det nej så sätts ärendet upp en månad senare i plenum för ny omröstning där man även kan lägga fram ändringsförslag i plenum som vi alla får ta ställning till.

Ministerrådet där våra nationella regeringar är representerade har en parallell process för att besluta vilken förhandlingsposition de ska ha, den är i denna fråga redan färdig. Det betyder att när parlamentet och rådet på var sin sida har beslutat om sitt mandat så inleds så kallade trepartsförhandlingar (eller triloger) mellan parlamentet, ministerrådet och kommissionen.

För att det ska kunna bli lagstiftning måste parlamentet och ministerrådet slutligen enas om en gemensam syn på frågan, kommissionen har i det skedet framför allt en medlande roll. Förhandlingarna leds från parlamentets sida av de personer som ansvarade för frågan i utskottet och för ministerrådet av det roterande ordförandeskapet (Österrike från och med 1a juli). När förhandlarna anser att de har nått en överenskommelse måste denna bekräftas igen i parlamentet och ministerrådet.

För dig som är intresserad av frågan kan det alltså vara bra att följa den även efter omröstningen i utskottet.

Cecilia Wikström (L) Europaparlamentariker

Cecilia Wikström cia.wikstrom@gmail.com

Följ mig: