Krönika i Nerikes Allehanda: Mer forskning och invandring
Krönika i Nerikes Allehanda publicerad den 28/12.
Än en gång prisades några av världens främsta forskare vid förra veckans Nobelfest och än en gång gick flest Nobelpris till akademiker i USA. För trots att EU har nästan dubbelt så stor befolkning som USA så ligger vi långt efter dem i Nobelprisligan. Sedan starten 1901 har EU-länderna gemensamt tilldelats 264 Nobelpris i kategorierna kemi, fysik, ekonomi och medicin, att jämföra dem USA:s 313 pris.
Det amerikanska framgångsreceptet är framför allt en generös invandring, stora statliga forskningsanslag och stipendier som gör det möjligt att bedriva långsiktiga forskningsprojekt av hög kvalitet.
EU har redan i dag många världsledande och forskningsintensiva företag i EU, men de europeiska företagen mindre forskningsintensiva än deras motsvarigheter i USA, Kina och Japan. Ska vi på allvar kunna ta upp kampen på den internationella forskningsarenan i kampen om de främsta akademiska forskarna och de forskningsintensivaste företagen så måste vi inte bara erbjuda lika bra villkor som på andra kontinenter, vi måste vara det bästa alternativet.
Vi vet alla att det bara är genom kraftfulla investeringar och satsningar på forskning och utveckling som vi kan lösa framtidens samhällsutmaningar och finns lösningar på energiutveckling, resurseffektivitet, fattigdomsbekämpning, obotliga sjukdomar, socialt utanförskap med mera. Med rätt satsningar på forskning, innovation och entreprenörskap kan vi uppnå det mål som i dag känns rätt så avlägset: att EU blir världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi.
En del av verktygen finns redan på plats. Bland har ett europeiska forskningsområde, ERA, skapats som gör det möjligt för forskare och forskningsresultat att röra sig fritt inom unionen. Genom framtidsstrategin Horisont och EU:s långtidsbudget 2020 kommer totalt nästan 80 miljoner euro att investeras i forskningsprojekt mellan år 2014 och 2020. Flera av dem involverar svenska universitet och högskolor, bland annat utgör Chalmers i Göteborg navet för en gigantisk forskningssatsning på supermaterialet grafen. Dessutom leder jag just nu utformningen av nya gemensamma regler för de omkring 200 000 studenter och forskare från länder utanför EU som verkar vid våra universitet. När förhandlingarna mellan Europaparlamentet, Ministerrådet och EU-kommissionen nästa år förhoppningsvis är klara hoppas jag att EU kommer att kunna erbjuda dem en större tillgång till arbetsmarknaden under studieperioden och möjlighet att stanna kvar upp till ett och ett halvt år efter avslutade studier för att få en chans att fortsätta att forska, arbeta eller starta företag.
Genom ett tätt och fördjupat samarbete mellan EU:s 28 medlemsländer kan Sverige gå från att vara landet som delar ut Nobelpris och fixar festen till att också oftare stolt få välkomna Nobelpristagare från något av våra egna framstående universitet.
Cecilia Wikström (FP) Europaparlamentariker
