Gästkrönika i Nerikes Allehanda: Europa har inte råd med världens mest välutbildade hemmafruar
Krönika publicerad i Nerikes Allehanda den 25/3 (pdf Nerikes Allehanda)
Trots att vi lever mitt i en kvinnlig utbildningsrevolution, där land efter land har välutbildade och välmeriterade kvinnor som dominerar arbetsmarknaderna så står hela 40 procent av EU:s kvinnor i arbetsför ålder utanför arbetsmarknaden. Med det huvudsakliga ansvaret för hem, barn och åldrande föräldrar tvingas många av dessa ambitiösa och kompetenta kvinnor ge upp karriären för att bli hemmafruar.
Men i vår globaliserade tid har Europa inte råd med att ha världens mest välutbildade hemmafruar. Genom att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande till samma nivå som männens så skulle EU:s BNP öka med upp till 12,4 procentenheter fram till 2030. Inget land har råd att avstå från denna tillväxtpotential.
För att få ut fler europeiska kvinnor på arbetsmarknaden behöver barnomsorgen byggas ut med mer flexibla öppettider som passar in i den moderna samhällsmodellen. Fler länder, så som bland annat Storbritannien och Tyskland, behöver börja subventionera sin barnomsorg så alla får tillgång till den och så att det lönar sig att arbeta även om man har barn.
Sambeskattningen bör även avskaffas i hela EU. I länder som Belgien, Nederländerna, Frankrike och Tyskland beskattas man familjevis istället för individuellt, vilket gör det ogynnsamt för kvinnor, som ofta tjänar mindre än männen, att arbeta. När vi i Sverige införde individualiserad beskattning på 1970-talet så ökade gifta kvinnors deltagande på arbetsmarknaden från 50 till 80 procent på bara ett decennium.
Årliga lönekartläggningar bör införas på alla arbetsplatser så att det blir möjligt för personer som felbehandlats i lönesättningen en möjlighet att jämföra sin lön med sina kollegors. Studier visar nämligen att de arbetsplatser där lönekartläggningar görs har mindre skillnad mellan mäns och kvinnors löner än på de arbetsplatser där lönerna inte kartläggs.
Sverige är det EU-land med flest arbetande kvinnor, men det är fortfarande bara drygt 20 procent av föräldraledigheten som tas ut av pappor. Det står klart att vi behöver reformera föräldraförsäkringen för att skynda på utvecklingen mot ökad jämställdhet i vårt samhälle. Därför vill vi i Folkpartiet införa en tredje öronmärkt pappamånad för att på så sätt öka jämlikheten i föräldraskapet.
Det ojämlika uttaget av föräldraförsäkringen leder till en skev fördelning av ansvar i hemmet som i många fall får stora konsekvenser i kvinnors karriärer och löneutveckling. Räknat på en arbetsdag mellan klockan 8 och 17 så jobbar Sveriges kvinnor gratis en drygt en timme per dag, efter klockan 15.56, medan männen har lön för hela arbetsdagen. Denna orättvisa löneskillnad får naturligtvis betydelse för alla, oavsett vilken lön man har. För som bekant får kvinnor inte 13,4 procents rabatt när vi köper mat, betalar vår hyra, bensin, amorterar eller pensionssparar.
EU har flera ambitiösa mål för Europas kvinnor. Bland annat ingår det i EU:s tillväxtplan att minst 75 procent av kvinnor mellan 20-64 år ska vara i arbete år 2020, jämfört med 62,4 procent år 2012. Men ska detta mål verkligen nås är det dags för varje medlemsland att reformera sina sociala modeller så att vi skapar ett samhälle med samma möjligheter för alla.
Cecilia Wikström (FP) Europaparlamentariker
