Debattartikel i GT: Förbättrade villkor för studenter och forskare leder till tillväxt
Debattartikel publicerad i GT (se även pdf)
Europas länder står inför en stor demografisk utmaning. Detta är både glädjande och oroande. På sikt kommer befolkningen att leva längre än idag, men det innebär att det blir allt färre människor i arbetsför ålder i förhållande till antalet pensionärer. Enbart för att upprätthålla dagens välfärdsnivå kommer EU att behöva en nettoinvandring på 11 miljoner människor fram till år 2020, enligt statistik från EU-kommissionen. Det står klart att om vi vill att EU ska förbli och ännu mer utvecklas till en konkurrenskraftig, dynamisk och kunskapsintensiv kontinent i en allt mer globaliserad värld, så behöver vi bli bättre på att locka hit högutbildad arbetskraft och ta vara på dem som söker sig hit som forskare eller studenter.
För tillfället verkar cirka 300 masterstudenter, 50 utbytesstudenter och 139 doktorander från länder utanför EU vid Chalmers. EU:s medlemsländer har olika regler för vilka villkor som reglerar dessa människors villkor. Exempelvis Tyskland, som vi ju måste betrakta som EU:s ekonomiska motor, ger forskare ett och ett halvt år efter avslutad forskarutbildning att etablera sig i landet för att hitta ett jobb, starta ett företag eller fortsätta att forska. Nederländerna har tolv månader. Sverige är det land som fram tills alldeles nyligen bara medgivit dessa forskare tio dagar på sig att lämna landet efter avslutad forskarutbildning, om de inte lyckats hitta ett jobb innan dess. Regeringen har nu föreslagit att ändra detta till sex månader. Tyskland har till skillnad från andra länder tidigt insett värdet i att behålla studenterna och forskarna i landet för att bidra till landets välfärd och framgång.
Satsningar på utbildning, forskning, innovationskraft och entreprenörskap är en förutsättning för en utveckling mot ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle med bibehållen konkurrenskraft. Därför behövs ett harmoniserat regelverk för hela EU. I Europaparlamentet leder Cecilia Wikström arbetet med att utforma förbättrade och gemensamma regler för de omkring 200 000 studenter och forskare från länder utanför EU som verkar vid våra europeiska universitet. I linje med EU-kommissionens förslag är målet att skapa harmoniserade regler med mindre byråkrati, större tillgång till arbetsmarknaden under studieperioden och möjlighet att stanna upp till ett och ett halvt år efter avklarade studier för att kunna hitta ett arbete eller starta ett företag.
Europaparlamentet antog med stor majoritet Cecilia Wikströms rapport i februari i år. Förhandlingar med rådet kommer att kunna inledas nästa mandatperiod så snart medlemsländerna har antagit en gemensam position. Ambitionen är att kunna nå en överenskommelse så snart som möjligt, helst redan före årsskiftet.
Det är naturligtvis ett enormt slöseri att Sverige tillhandahåller en utbildning av allra högsta klass utan att kunna ta tillvara dessa välutbildade personers kompetens. Inte sällan lockas de istället över till länder som USA, Australien, Indien eller Kanada. En av dem kommer kanske att ingå i ett forskarlag som löser gåtan med cancer, MS eller HIV/Aids. En annan kanske kommer att ingå i ett team som hittar energi- och materiallösningar, som är harmlösa för människa och natur
Det är genom att erbjuda enkla och säkra processer och bra villkor som Sverige, och hela EU, kan bli en mer attraktiv som arbetsmarknad för utomeuropeisk arbetskraft. Bara så kan vår konkurrenskraft bibehållas och förstärkas de kommande åren.
Cecilia Wikström (FP) Europaparlamentariker
Karin Markides, rektor för Chalmers
