Debattartikel i GP: EU:s stats- och regeringschefer är fega
Debattartikel publicerad i Göteborgs-Posten.
Medan EU-kommissionen gång på gång lägger fram progressiva lagförslag för att hitta lösningar på mottagandet av flyktingar och migranter och får EU-parlamentet med sig, så sätter ministerrådet käppar i hjulen. Tyvärr är allt för många av EU:s stats- och regeringschefer fega när det kommer till att omsätta fina formuleringar om humanitet och solidaritet i konkreta politiska beslut, skriver Cecilia Wikström (FP), Europaparlamentariker.
Reaktionerna från medlemsländernas stats- och regeringschefer sedan de uppmärksammade båtflyktingolyckorna för två veckor sedan har inte låtit vänta på sig. ”EU vaknar bara upp när migranter dör”, sa Maltas premiärminister efter katastrofen. Italiens premiärminister Enrico Letta uppmanar EU att göra mer för att hjälpa de enskilda medlemsländerna att hantera inflödet av migranter och har tillsammans med sin grekiske kollega Antonis Samaras kommit överens om att göra migrationsfrågorna till huvudfrågor under de båda ländernas ordförandeskap nästa år. Fredrik Reinfeldt efterlyser breda lösningar i EU i mottagandet av flyktingar och migranter för att i framtiden undvika fler katastrofer likt den vid Lampedusa. På fredag samlas EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel och kommer då att diskutera EU:s flyktingpolitik.
Det är sorgligt att inte förrän hundratals flyktingar förlorar livet i Medelhavets vatten, så blir flyktingfrågan en av huvudfrågorna för ministerrådet. Att beskylla EU för att inte göra tillräckligt är inte korrekt. Det är nämligen så att EU-kommissionen gång på gång lagt fram progressiva lagförslag som går vidare till Europaparlamentet och ministerrådet. Men medan vi i parlamentet svarar positivt genom att ena de politiska grupperna och inta vår ståndpunkt så ligger bromsklossen alltid i just ministerrådet, alltså hos medlemsländerna.
Ovilja och passivitet
Ovilja, passivitet och ständigt hänvisande till subsidiaritetsprincipen gör att förslagen urholkas och blir verkningslösa. Sanningen är cynisk: samma röster från olika medlemsländer som nu anklagar EU att göra för lite, är de som gång på gång vägrat att ge EU de nödvändiga redskapen för att kunna ingripa. Detta gäller till exempel utökat mandat för Frontex, Eurosur och inte minst medlemsländernas uteblivna respons på kommissionens vädjan om att fler medlemsländer ska ta emot kvotflyktingar.
Just nu arbetar vi med ett nytt lagförslag om räddningsinsatser till havs och riktlinjer för Frontex och medlemsländer i det arbetet. Igen är det samma visa: medlemsländerna har inte visat någon vilja att arbeta vidare med denna rapport för att klargöra vem som har ansvar och hur räddningsarbetet bäst ska bedrivas.
Behöver lagliga vägar
Det enda sättet att undvika fler fasansfulla katastrofer som de vi bevittnat vid Lampedusa de senaste veckorna är att skapa lagliga vägar för flyktingar att kunna ta sig till Europa för att här söka asyl. Genom att utfärda humanitära visum på EU-ambassader eller tillfälliga konsulära kontor i flyktinglägren runt om i världen och genom att ta emot fler kvotflyktingar direkt från flyktinglägren kan vi förhindra att människosmugglare utnyttjar situationen. I dagsläget är det enda hoppet för många människor att betala upp emot hundra tusen kronor till en människosmugglare för en plats i en flyktingbåt och ge sig iväg på den livsfarliga färden över Medelhavet.
Men allt för många av EU:s stats- och regeringschefer är fega: de tror att de inte har tillräckligt många av sina väljare bakom sig för att omvandla sina fina formuleringar om humanitet och solidaritet till konkreta politiska beslut. Främlingsfientliga partiers otäcka retorik har smittat av sig och nu är det alltför många länders regeringar som beklagligt nog utvecklat en mycket ogenerös syn på flyktingar och anpassat sin politiska agenda efter extrema xenofoba partier.
20 000 har drunknat
Att migranter mister livet i Medelhavets vatten i sökandet efter ett bättre liv i Europa är inget nytt. Enligt IOM, International Organisation for Migration, har över 20 000 människor drunknat i vad som håller på att bli dödens hav sedan 1993. Mörkertalet är stort, varje dag lämnar nya båtar hamnarna på den afrikanska kontinenten.
I debatten kring flyktingfrågan förvandlas människor till siffror. Migranterna är inga handelsvaror: de är mödrar, fäder, barn och vänner. De förtjänar både liv och framtid.
Cecilia Wikström (FP)
Europaparlamentariker
