Debattartikel i Sydsvenskan: Europa har inte råd att leva kvar i ett energipolitiskt beroende till ett allt mer oberäkneligt och aggressivt Ryssland
Debattartikel publicerad i Sydsvenskan idag.
Rysslands president Vladimir Putins oacceptabla aggressivitet gentemot Ukraina trappas upp. De senaste dagarnas utveckling tyder på att Ryssland allt mer närmar sig en regelrätt invasion.
Det är hög tid att EU öppnar för nya vägar på energipolitikens område för att minska unionens beroende av rysk gas. En gemensam europeisk elmarknad kan binda ihop Europas elnät.
Europa har inte råd att leva kvar i ett energipolitiskt beroende till ett allt mer oberäkneligt och aggressivt Ryssland.
Finland, Polen, Ungern, Slovakien och de baltiska länderna är helt beroende av att det ryska statskontrollerade energibolaget Gasprom förser dem med gas. Även stora industriländer som Tyskland, Frankrike och Italien importerar mellan 20 och 40 procent av sin energi från Ryssland. Totalt står Ryssland för drygt 30 procent av EU:s energiförsörjning. Det är 30 procent för mycket.
När EU:s 28 utrikesministrar nyligen träffades i Luxemburg för överläggningar om sanktioner mot Ryssland om situationen i Ukraina förvärras, blev resultatet att den ryska gasen inte kommer att omfattas av några sanktioner. Även om gas är den främsta produkt Ryssland säljer till EU och sanktioner därför omedelbart skulle få kännbara effekter för den ryska ekonomi, är konsekvenserna för EU:s industri och privata hushåll allt för stora.
Under flera års tid har gasleveranserna varit opålitliga, kranarna har stängts av, företrädelsevis på vintern. Människor i Polen, Estland och Litauen har frusit ihjäl för att Putin bestämt sig för att strypa kranarna för att visa sin makt.
Uppgifter från EU-kommissionen visar att om ingenting görs nu kommer EU:s beroende av importerad olja och gas uppgå till 80 procent 2035. Att Socialdemokraterna och Miljöpartiet i en situation som denna framhärdar i att de vill stänga den svenska kärnkraften och därmed riskera att göra Sverige beroende av rysk gas är obegripligt. Det är det sista man önskar sig när man ser Putins aggressivitet.
Folkpartiet har under lång tid pläderat för en långsiktig uppgörelse mellan de svenska riksdagspartierna om landets energipolitik, en uppgörelse som både kan garantera basindustrins tillgång på energi till konkurrenskraftiga priser och klara högt ställda klimatambitioner.
Folkpartiet vill byta ut de gamla reaktorerna vid kärnkraftverken, som annars snart måste stängas av åldersskäl, och kombinera det med satsningar på förnyelsebar energiproduktion.
Det är hög tid att även andra partier gör en samlad bedömning av landets energipolitik med hänsyn tagna till miljö- och klimatmål, men också till den säkerhetspolitiska situationen och Sveriges möjlighet att bidra till att lösa Europa ur beroendet av rysk gas.
I ett Europa med ett gemensamt elnät har Sverige möjlighet att bli en stor exportör av koldioxidsnål el till resten av Europa. Idag hämmas kontinenten av att de enskilda ländernas elnätverk inte är byggda för att klara långa och stora kraftöverföringar. De är byggda för distribution av el inom det egna landet och inte mellan länder. Dagens elnät måste därför kompletteras med nya kraftledningar som länkar ihop elmarknaden i Europa, så att tillgång och efterfrågan på elkraft enklare kan tillgodoses och befintliga resurser utnyttjas så effektivt som möjligt.
EU måste också bygga ihop de europeiska näten med länder som gränsar till unionen som Ukraina för att skydda dem från påtryckningar från den ryska regimen.
Ett auktoritärt Ryssland ska aldrig kunna använda energipolitik som ett vapen riktat mot europeiska länders ekonomi, säkerhet och välstånd. Varje land måste ha tillgång till de energiresurser som det behöver.
Det är hög tid att EU inför en gemensam långsiktigt hållbar energipolitik.
Cecilia Wikström, (FP) Europaparlamentariker
