EU-länder bör sätta press på Ungern

Publicerat på SvD.se den 9 mars 2012
I år är det hundra år sedan en av vår tids modigaste kämpar för mänskliga rättigheter föddes. Diplomaten Raoul Wallenberg räddade under andra världskriget tiotusentals ungerska judar undan Förintelsen. Hans värderingar segrade efter krigsslutet. Värderingar som kom att utgöra grunden för den Europeiska unionen.

Dessa värderingar återspeglas också i de krav som ställs på länder som vill vara med i samarbetet. Dels handlar det om att grundläggande rättigheter för medborgarna som exempelvis yttrandefrihet ska garanteras, dels att ekonomin ska vara fri. I fördraget klargörs att unionen ska erbjuda frihet, säkerhet och rättvisa.

Ungerns utveckling sedan Berlinmuren föll har varit ett gott exempel på kraften i den europeiska integrationen. Önskan att tillhöra det öppna Europa har inneburit att landet på bara ett par årtionden gått från diktatur till demokrati. Genom fria val och medlemskap i både Nato och Europeiska unionen har landet snabbt blivit en del av den fria världen.

Men nu utmanas flera grundläggande värderingar i landet. Utvecklingen är oroande. Regeringspartiet Fidesz har med sina två tredjedelars majoritet i det ungerska parlamentet antagit en mängd kontroversiella lagar.

Den ungerska regeringen har sjösatt en medielag som övervakas av ett särskilt medieråd. Denna enskilda superinstans har en ledare som utses av premiärministern på nio år med möjlighet till förlängning. Rådet har befogenhet att bestraffa och kontrollera media, från tidningar och internet till radio och tv.

I år förlorade Ungerns i princip enda oppositionella radiokanal, Klubradio, sin frekvens. Europeiska säkerhetsorganisationen OSSE har kallat rådets befogenheter för en ”maktkoncentration utan motstycke i europeiska demokratier”. Samtidigt har Medierådet bötfällt Echo TV för ett inslag som granskade högerextremt våld gentemot romer.

EU-kommissionen inledde nyligen tre överträdelseärenden mot Ungern. Det gäller centralbankens oberoende, att äldre domare tvingas lämna sina ämbeten samt den ungerska datainspektionens oberoende. Det är utmärkt att EU-kommissionen klargör att Ungern bryter mot EU:s lagstiftning. Men EU-kommissionen och Europeiska rådet måste i högre grad tala klartext om respekten för de värderingar och rättigheter för medborgarna som utgör fundamentet för Europasamarbetet.

Artikel 2 i Lissabonfördraget slår fast vilka värden hela unionskonstruktionen vilar på: frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet. Artikel 7 gör det möjligt att vidta åtgärder mot medlemsstater som bryter mot EU:s grundläggande värden. Ytterst kan det leda till att vissa av en medlemsstats rättigheter, inklusive rätten att rösta i ministerrådet, dras in.

Redan 2003 lade EU-kommissionen fram ett offentligt meddelande om artikel 7, med en hög ambition att övervaka de grundläggande rättigheterna och snabbt reagera på överträdelser. Tyvärr är ambitionen i stort sett oförverkligad.

Kommissionens huvuduppgift är att säkerställa att EU:s fördrag efterföljs och det är nu dags för dem att tydligare agera utifrån det som händer i Ungern. I ett första steg bör det utredas om Ungern har åsidosatt de värden som fastslås i Artikel 2 i fördraget. Därefter kan frågan om att eventuellt inleda en Artikel 7-process mot Ungern föras upp på dagordningen.

Om inte Ungerns grova överträdelser möter en stark reaktion från övriga länder i unionen riskerar vi att hamna på ett sluttande plan där fler och fler inskränkningar accepteras i tysthet. För även om Ungern är det land som gått längst är de inte ensamma. I Litauen försökte myndigheterna förra året stoppa landets första Prideparad och i Italien lät Silvio Berlusconis regering registrera romers fingeravtryck.

Den enskilt viktigaste drivkraften på vår kontinent för utvecklingen mot ett liberalt samhälle med demokrati och ekonomiska och individuella friheter de senaste årtiondena är Europeiska unionens krav. Om vi släpper på dem nu riskerar vi inte bara att länder som önskar delta i samarbetet framöver drar ned på förändringstakten. Vi riskerar också att det fundament som dagens samarbete vilar på rubbas.

Alla är överens om att ledarskap krävs för att skapa disciplin i EU-ländernas ekonomier. Vi vill hävda att ledarskapet för att öka medlemsländernas respekt för grundläggande rättigheter är ännu viktigare.

JAN BJÖRKLUND (FP)

partiledare

BIRGITTA OHLSSON (FP)

EU-minister

FREDRIK MALM (FP)

riksdagsledamot, utrikesutskottet

CECILIA WIKSTRÖM (FP)

europaparlamentariker