Januaritankar

Det är fortfarande nytt år. Blank datorskärm, rentvättade lakan, olästa böcker, vita sidor i svarta anteckningboken. Ute är det snöyra. Lätta, vita flingor faller från alla håll. Jag öppnar dörren, gör mina avtryck på väg till garaget. Läser tecknens betydelse på väg in.

Någonstans har något hänt. Jag är ännu ovetande. Buden har ännu inte nått hit. Snön är överallt. Allt är vitt, inbäddat. Snart ska meddelandena komma om yxhugg mot demokratin och friheten, om våld utan mening, om konflikter och fusioner. Kurvorna och diagrammen ska ritas.

Nu är de enda tecknen snön som faller, huller om buller, och fotspåren som skrivs och raderas. Det vita finns överallt: under, bredvid, ovanifrån, bakom och framför. Året drar efter andan. Grannarna sover. Allt är ännu tystnad och inandning. Snart ska orden formas och bli tal, kärlek, politik och kanske dikt.

Med ordlöst buller rasar en mur.