Krönika i Nerikes Allehanda: Sista chansen för EU:s ledare

Krönika i Nerikes Allehanda

I förra veckan samlades EU:s stats- och regeringschefer i Bryssel för ett sju timmar långt extrainsatt toppmöte i hopp om att hitta gemensamma lösningar på flyktingkrisen.

Medlemsländerna hade fram till mötet misslyckats med att visa det ledarskap, mod och handlingskraft som behövdes för att fatta de avgörande besluten för att få till en gemensam och human asyl- och migrationspolitik och det som nu beslutades var att EU:s medlemsländer ska:- Skjuta till ytterligare en miljard euro till UNHCR och FN:s världslivsmedelsprogram för att ge de syriska flyktingar som bor i läger i Libanon, Jordanien och Turkiet drägligare levnadsförhållanden. UNHCR har upprepat under den senaste tiden slagit larm om att pengarna håller på att ta slut. Det var därför både rimligt och rätt av medlemsrådet att anslå medel för omedelbara humanitära insatser.

- Inrätta så kallade ”hotspots”, alltså centraler för registrering och identifiering av de nyanlända fördelning av dessa personer till andra EU-länder där deras asylansökan ska prövas. I uppgiften ingår också att avvisa de som inte har uppenbara asylskäl, Dessa hotspots kommer nu att upprättas i Italien och Grekland, och när flyktingströmmarna tar andra vägar, så kommer följaktligen andra hotspots att snabbt kunna inrättas efter behov.

- Stärka EU:s yttre gränser genom att ge extra resurser till EU:s gränskontrollmyndighet Frontex och till den gemensamma polisorganisationen Europol.

Tusentals människor har fram till i dag mist livet på Medelhavet och fler kommer att drunkna så länge det inte finns lagliga och säkra vägar för flyktingar att ta sig till EU för att söka asyl. Därför ser jag fram mot nya förslag från kommissionen, i enlighet med de utfästelser som dess ordförande Jean- Claude Juncker har gjort.

Dublinförordningen har satts ur spel, genom att polisen i flera medlemsländer låtit flyktingar passera utan att registrera deras identitetshandlingar för att låta dem resa vidare till det EU-land, där de vill söka asyl. Redan innan Dublinförordningen kollapsade tog sex medlemsländer i EU, däribland Sverige, ansvar för över 80 procent av de asylsökande i EU, medan 22 länder knappt tog emot några alls. Nu är fördelningen ännu skevare.

EU:s nuvarande asylsystem har spelat ut sin roll och behöver ses över och anpassas efter vår tids situation och aktuella utmaningar. Genom att utfärda humanitära visum på EU-ambassader runt om i världen eller på tillfälliga konsulära kontor i flyktingläger eller konflikthärdar slipper familjer betala upp till tvåhundratusen till människosmugglare för en livsfarlig färd över Medelhavet. I stället kan de köpa reguljära flygbiljetter för hela familjen till en bråkdel av priset. Och vi måste skapa en situation där alla EU:s medlemsländer deltar i UNHCR:s vidarebosättningsprogram. Det är inte acceptabelt att bara knappt hälften av medlemsländerna deltar. Som en jämförelse tar USA emot 70 procent av UNHCR- flyktingarna, medan EU:s 28 medlemsländer bara tar emot 12 procent. Vi kan göra mer för att ge dessa av UNHCR identifierade flyktingar nya livsmöjligheter!

EU-kommissionen måste också skapa ett för länderna obligatoriskt rättsligt instrument baserat på ett solidariskt och gemensamt ansvarstagande, med ett kvotsystem som fördelar asylsökande mellan medlemsländerna, grundat på befolkningsmängd, sysselsättningsgrad, BNI och andra relevanta faktorer.

EU har skapats för att kunna lösa gemensamma utmaningar. Europaparlamentet och EU-kommissionen har visat handlingskraft och ambitiösa förslag, senast i september månads plenarsession där EU-parlamentet med stor majoritet stödde EU-kommissionens akuta omfördelningsförslag efter en rekordsnabb hantering. Nu är det snart sista chansen för EU:s stats- och regeringschefer att visa ledarskap kombinerat med mer solidaritet och medmänsklighet och mindre egoism.

Cecilia Wikström (FP) Europaparlamentariker