Nyhetsbrev #108: EU måste ta ett globalt krafttag för att stoppa plastavfallen i världshaven
- Högnivåmöte för att förmå Ministerrådet att nå asyluppgörelse
- Nytt avtal för EU:s myndighet för stora IT-system
- EU måste ta ett globalt krafttag för att stoppa plastavfallen i världshaven
Högnivåmöte för att förmå Ministerrådet att nå asyluppgörelse
Revideringen av Dublinförordningen är nu i ett mycket avgörande skede. Lyckas inte EU:s stats- och regeringschefer enas under toppmötet som startar den 28 juni i Bryssel, så är chansen liten att EU kommer att ha lyckats leverera en fungerande europeisk asylpolitik innan mandatperiodens slut.
Med anledning av detta bjöd jag tillsammans med Europaparlamentets talman Antonio Tajani in till högnivåmöte i Strasbourg i tisdags. Syftet var att diskutera hur de aktörer som vill se en lösning kan bidra i arbetet att förmå Ministerrådet att nå en asyluppgörelse. På plats fanns bland annat migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos och ministern med ansvar för det bulgariska ordförandeskapet i Ministerrådet, Lilyana Pavlova.
Under högnivåmötet underströk jag Europaparlamentets krav på Ministerrådet att lägga alla floskler åt sidan och enas kring en förhandlingsposition under det stundande toppmötet. Tiden håller på att rinna ut, men det finns fortfarande möjlighet för EU att leverera den nya fungerande asylpolitik som medborgarna förväntar sig. Jag har varit redo att inleda och leda de kommande trepartsförhandlingarna sedan november i fjol. Än är jag optimistisk!
Nytt avtal för EU:s myndighet för stora IT-system
Strasbourgveckan inleddes med ett intensivt möte i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter (LIBE). Där röstade vi om ett nytt avtal för EU:s myndighet för stora IT-system, eu-LISA. Avtalet är nödvändigt för att kunna säkra EU:s yttre gränser, utveckla brottsbekämpande samarbete och gränsöverskridande samarbete på migrationsområdet. Jag har representerat den liberala gruppen i förhandlingarna och det nya avtalet röstades igenom med stor majoritet, med 47 röster för, 4 emot och 6 som avstod. Nästa steg är omröstning i plenum vid nästa plenarsession i juli.
I måndags röstade vi även för den så kallade ”skölden för skydd” av privatlivet i EU och USA. Vår position i Europaparlamentet är att det nuvarande avtalet inte tillgodoser tillräckligt med skydd för personers data, vilket ju har visat sig inte minst i fallet med Facebook och Cambridge Analytica. Därför kommer avtalet att upphöra om inte USA lyckas leva upp till de krav som ställs. Under mötet diskuterade vi även EU:s säkerhetspaket, framförallt förslagen om interoperabilitet mellan EU:s informationssystem. Även där kommer jag att representera den liberala gruppen i förhandlingarna. Förslagen går ut på att på ett mer effektivt sätt dra nytta av den information som finns i EU:s informationssystem och ge användarna en snabb och enkel tillgång till informationen när det kommer till yttre gränskontroller, brottsbekämpning och migrationshantering.
EU måste ta ett globalt krafttag för att stoppa plastavfallen i världshaven
Beräkningar från EU-kommissionen visar att mängden plast i världshaven kommer att väga mer än all fisk år 2050 om dagens nedskräpning fortsätter i samma takt. Bara från oss EU-länder hamnar varje år flera hundratusen ton plastavfall i haven. En betydande del hamnar i känsliga områden som Medelhavet och Arktis och utgör där en fara för fåglar, växter och fiskar.
Ändå görs alldeles för lite åt detta enorma miljöproblem. Det är hög tid att nedskräpningen i haven får det internationella fokus som det förtjänar och att EU tar ett globalt krafttag för att stoppa plastavfallen i världshaven.
Därför vill jag att EU ska:
- Intensifiera satsningar på innovation och forskning för att bland annat få fram ekologiska alternativ till dagens plaster och för att få fram metoder för uppsamling och rening av den plast som redan har hamnat i haven.
- Bygga samarbeten med de länder i världen som skräpar ner mest. Tacklandet av klimatutmaningarna började nå framgång först efter att arbetet lyftes till den högsta internationella nivån och diskuterades i återkommande internationella forum. Detsamma måste göras kring havsmiljöfrågor.
- Utnyttja att EU är världens största biståndsgivare. Mycket mer borde kunna göras för att stödja projekt runt om i världen som arbetar med hållbar utveckling. Till exempel pågår det ett projekt i Filippinerna för att återvinna fisknät. I Bangladesh ger EU lån till småföretagare för att de ska kunna starta plaståtervinningsfabriker. Flera projekt pågår också i olika länder för att uppmuntra fiskare att samla upp plast som hamnar i sina nät, som de får betalt för när de lämnar in den för återvinning.
På så sätt kan EU bidra till att dramatiskt minska mängden plast som hamnar i haven även utanför EU, och bidra till att samla upp den plast som redan hamnat där.
Här kan ni läsa min debattartikel i Sydsvenskan.
