Pressfriheten i Europa måste skyddas
På Christoffer Fjellners blogg kan man läsa att han anklagar mig och 538 andra parlamentariker för att vilja avkriminalisera förtal. Han länkar detta till den så kallade Instagramrättegången som nu inletts.
Den rapport som Fjellner skriver om antogs i Europaparlamentet igår, 21 maj, med överväldigande majoritet. Det är en initiativrapport vilket innebär att den inte på något sätt är lagstiftande eller bindande, utan innehåller helt enkelt förslag från Europaparlamentet till kommissionen. Parlamentet valde att göra denna initiativrapport med tanke på den oroande utvecklingen som sker i flera medlemsländer vad gäller bristande pressfrihet, inte minst Ungerns upprättande av ett medieråd som lett till självcensur hos media. Reportrar utan gränser rapporterar att mediefriheten är hotad i Ungern, Rumänien, Italien, Bulgarien, Grekland, Frankrike samt att situationen blir all mer bekymmersam i Storbritannien.
När Lissabonfördraget antogs så blev även stadgan för de grundläggande rättigheterna bindande för alla medlemsländer. Artikel 11 i stadgan handlar om yttrandefrihet och informationsfrihet. När vi ser hur mediefriheten hotas i flera länder tycker jag att det är mycket viktigt att vi gör något åt saken och denna rapport som vi nu antagit är ett sätt att belysa problemen. Trots att stadgans artikel 11 nu är bindande så saknar vi fortfarande verktygen för att se till att den efterlevs och vi saknar möjlighet till sanktioner när den inte efterlevs. Därför är denna rapport så viktig i dagsläget.
Fjellner ifrågasätter att vi antog rapporten på grund av en skrivning i paragraf 25 om ärekränkning. Paragrafen uppmanar medlemsländer där ärekränkning (förtal) är ett brott att avkriminalisera detta. Paragrafen knyter dock detta till journalisters och medias frihet att kunna rapportera och bevaka kritiskt, inte till privatpersoners möjlighet att kränka andra, och därför anser inte jag att kopplingen till Instagramrättegången är helt rimlig.
Så här ser paragrafen ut is in helhet:
”Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater där ärekränkning är ett brott att avkriminalisera det snarast möjligt. Parlamentet beklagar att påtryckningar, våld och trakasserier riktas mot journalister och medier i många medlemsstater, även när de förstnämnda bevakar demonstrationer och offentliga tilldragelser, vilket lett till oro bland europeiska och internationella organisationer, i akademiska kretsar och i civilsamhället. Parlamentet betonar vikten av att inleda en dialog med myndigheterna för att se till att mediernas frihet och oberoende inte hotas, att kritiska röster inte tystas och att brottsbekämpande personal respekterar mediernas roll och tillåter att medierna kan sköta sin rapportering under fria och säkra former.”
Jag anser inte att vi ska avkriminalisera förtal, vilket jag och mina kollegor gjort tydligt genom den röstförklaring vi gjorde efter voteringen:
”Vi har valt att stödja rapporten om standarder för mediefrihet i EU. Det är en viktig initiativrapport från parlamentet som belyser de problem som finns i flera medlemsländer med bristande pressfrihet. Då Lissabonfördraget trädde i kraft blev stadgan om de grundläggande rättighterna bindande och därmed är det vårt ansvar att se till att EU har verktyg för att se till att detta efterlevs. Vi beklagar att det kommit in skrivningar i rapporten som uppmanar medlemsländer att avkriminalisera ärekränkning som ett brott. Det anser vi är felaktigt och vi skulle aktivt arbeta emot ett sådant förslag om det kommer till lagstiftning. Skrivningen i rapporten är dock länkad till journalisters och medias frihet att kunna kritiskt bevaka utan att anmälas för förtal, och inte riktad mot privatpersoner. Vi anser att rapporten är så viktig i dagens läge att vi inte med gott samvete kan fälla övriga bra förslag på grund av detta och har därför valt att ge rapporten i helhet vårt stöd”.
Under min tid i Europaparlamentet har jag sett hur moderaterna gång på gång satt käppar i hjulet och motsatt sig åtgärder mot inskränkt pressfrihet. Ett annat exempel är resolutionen om mediefriheten i Berlusconis Italien som föll med 1 röst då den skulle voteras i parlamentet för några år sedan, då röstade moderaterna emot resolutionen . Likaså röstade de emot resolutionen om utvecklingen i Ungern som tack och lov ändå antogs med kraftfull majoritet i februari. Jag tycker att det är beklagligt att moderaterna än en gång motsätter sig ett viktigt initiativ om pressfrihet.
