Ungdomar behöver EU mest
Krönika Nerikes Allehanda 22 februari
Jag har mitt drömjobb”, säger den österrikiska Nina, 28 år gammal. Hon jobbar som vikarierande webbredaktör på en stor tv-kanal under ordinarie redaktörs föräldraledighet. Med en masterexamen i både juridik och journalistik och bred utlandserfarenhet som Erasmus- student och praktikant vid EU:s institutioner, ansåg chefen henne vara väl kvalificerad för jobbet. Men i stället för en heltidslön erbjuds Nina en praktikplats. Chefen ursäktar sig med att han redan avskedat flera journalister på grund av en alltmer trängd ekonomi. En praktiklön är allt han kan erbjuda. Förnuftet säger att Nina är överkvalificerad för ytterligare en praktikperiod, men hon trivs och arbetet innebär en framtida merit.
I EU är ungefär 25 miljoner unga arbetslösa. Många är välutbildade och ivriga att bli självständiga, egenförsörjande medborgare. Men på den europeiska arbetsmarknaden möts de av tuffa besparingar och varsel i länder som Österrike, Spanien och Sverige.
Storbritanniens premiärminister David Cameron höll nyligen sitt tal som kul- minerade i löftet att i händelse av valseger för Tories utlysa en folkomröstning om britternas fortsatta medlemskap i EU.
En undersökning som nyligen presenterades av YouGov visar att 67 procent av britterna mellan 18 och 34 är för ett fortsatt EU- medlemskap. Den största gruppen EU-skeptiker hit- tar vi i åldersgruppen äldre än 40 år, där två tredjedelar vill att Storbritannien ska lämna unionen. Det är tydligt att trots att unga människor har svårigheter att integreras på den europeiska arbetsmarknaden, så inser de att en trygg och framgångsrik framtid bäst skapas genom ett ännu mer fördjupat europeiskt samarbete. Unga debatterar inte huruvida man ska lämna eller stanna kvar i unionen, utan snarare hur vi bäst effektiviserar och vidareutvecklar EU. Och de vill uppenbarligen vara med och ge sina bidrag, samtidigt som deras egen arena att agera på växer genom medlemskapet.
När långtidsbudgeten för de närmaste sju åren nu förhandlas fram, så konstaterar jag att EU står inför ett helt avgörande vägskäl. Långtidsbudgeten är ett viktigt verktyg för att säkra tillväxt och arbete i Europa bortom den kris som vi nu befinner oss mitt i. Jag är glad att ministerrådet insett att alltför stora ned- skärningar i EU-budgeten inte är möjliga, utan i stället valt att presentera progressiva förslag. Nedskärningar har gjorts i jordbruksstödet och betydande satsningar säkrar framtida forskning och innovation. Dessutom satsas sex miljarder euro på att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten. I mars kommer vi att rösta här i Europaparlamentet – och jag kommer självfallet att rösta ja.
Att unga människor är arbetslösa i så hög utsträckning är en av våra största utmaningar att lösa. Nu är det upp till oss folkvalda att utforma en politik som gör att varje individ får de chanser i livet som vi alla har rätt till, inte bara en gång, utan flera gånger i livet. Bra utbildning och ett framtida jobb är något som alla unga måste våga tro på. Låt oss påminna varandra om att Europa är en kontinent med stora resurser, skaparkraft och kulturell mångfald. Genom en nutidsanpassad och progressiv långtidsbudget – som gör att våra företag vågar nyanställa och investera – kommer vi att kunna erbjuda EU:s unga den framtid de har rätt förvänta sig något av.
Cecilia Wikström, Europaparlamentariker (FP)
