Vilks igen

Det är inte något annat än en skam när människor faller till föga för alla möjliga tillrättalagda argument för att lägga en blöt filt över en konstnärs grundläggande och självklara rätt att uttrycka sig konstnärligt. De senaste dagarna har jag hört så många stolligheter att jag nästan skäms över dem som uttrycker sig så luddigt kring den yttrandefrihet som vi alla borde hålla högt. Jag har sagt det och gör det igen: Lars Vilks konst kan man kritisera utifrån estetiska kriterier och kvalitetskrav. Själv tycker jag verkligen att hans konst lämnar en del övrigt att önska - men hans rätt att producera dessa alster av skiftande kvalitet måste till varje pris försvaras. Läs min artikel i Expressen om du vill veta mer om hur jag tänker.

Angreppen på Vilks i samband med hans föreläsning vid Uppsala universitet är en stor skam och ett nederlag för alla oss som försvarar demokratin och yttrandefriheten. Attentatet på hans hem är en sorg och ett stort nederlag för den demokrati som vi alla är en del av. Lars Vilks måste få producera sina stolligheter, ocensurerad. Däremot ser jag fram mot den dag då han igen uttrycker sig så spännande som han gjorde tidigare. Jag minns t.ex. att han satte ISBN på en stor installation och det blev en bok. DET var intressant och gränsöverskridande och föranledde en hel del tankar och associationer. Allt var inte bättre förr. Däremot är det lätt att se att det är sämre nu med både det ena och det andra.

Andra som skrivit på ämnet är Christer Nylander, Paulina Neuding och Johan Lundberg i DN idag, Anna Starbrink, Jan Kallberg om Uppsala Universitets agerande, Elisabeth Ohlsson Wallin, John Nyzell och Erik Svansbo.