Debattartikel i Länstidningen Östersund: Så kan terrorn förhindras
Debattartikel publicerad i Länstidningen Östersund (se även pdf): ”Vi måste rakryggat försvara vårt samhälle”
Gemensamt för alla attentat är att de sannolikt kunde ha förhindrats om EU hade haft ett djupare, bättre och mer välfungerande anti-terrorsamarbete mellan medlemsländerna. Det står nämligen helt klart att:
*informationsutbytet mellan medlemsländerna måste effektiviseras.
* EU:s polissamarbete måste utvecklas till något som kan liknas vid ett EUFBI.
* terrorfinansiering måste stoppas.
*samarbetet mellan polismyndigheterna i EU fördjupas och förstärks.
* avradikaliseringsprogram måste arbetas fram och införas, samtidigt som det förebyggande arbetet på gräsrotsnivå måste intensifieras.
Det är också oerhört viktigt att vi på alla nivåer motverkar framväxten av parallellsamhällen och utanförskap. Fri rörlighet är en av grundpelarna i EU. Den måste vi värna om. Men med den följer en okompromissbar skyldighet för medlemsländerna att garantera medborgarnas trygghet och säkerhet.
En undersökning gjord på uppdrag av Expressen i februari visar att lag och ordning är den viktigaste valfrågan för de svenska väljarna i år. Var femte svensk, dubbelt så många som i fjol, tycker att den här frågan är viktigast. En undersökning från i december gjord av Eurobarometern visade att 92 procent av de tillfrågade, det vill säga nästan alla som svarat, efterfrågar en övergripande EU-strategi kring informationsdelning mellan medlemsländerna för att motverka terrorism och annan grov brottslighet.
Problemet är inte att vi har för lite övervakning, utan att samarbetet kring att dela och tolka denna information mellan våra medlemsländer inte fungerar tillräckligt bra. Informationsutbytet försvåras av att olika system används. Exempelvis finns det ett system som samlar in fingeravtryck och ett annat som samlar in kriminalregister från människor som inte är EU-medborgare.
Tidigare har kampen mot terrorism huvudsakligen varit ett ansvar som legat under nationell kompetens och inte på EU-nivå. De senaste årens terrordåd visar att terroristerna inte känner några landsgränser. Därför har EU tagit ansvar för att leda arbetet. I Europaparlamentet och i Ministerrådet jobbar vi just nu för fullt med det lagförslag som EU-kommissionen har presenterat kring förbättringar inom polisiärt och rättsligt samarbete, cybersäkerhet och spårning av terrorismfinansiering.
Som ledamot i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter och rättsliga och inrikes frågor, arbetar jag just nu med att utvidga mandatet för den europeiska byrån som förvaltar EU:s IT-system, det så kallade eu-LISA. Jag kommer även inom kort att delta i förhandlingsarbetet kring ett förslag som rör informationsutbytet mellan dessa IT-system. Genom att få dessa två rättsakter på plats så snart som möjligt, så kommer myndigheter på EU-nivå och i medlemsländerna att kunna samarbeta mycket enklare och att mer effektivt kunna dra nytta av den information som finns samlad - allt för att vara bättre rustade att förhindra framtida terrordåd.
Eurojust, EU:s enhet för rättsligt samarbete, måste i nästa steg byggas ut så att myndigheten också omfattar en europeisk åklagarkammare. På så sätt kan gränsöverskridande brottslingar och terrornätverk effektivare gripas och ställas inför rätta.
Samtidigt som åtgärd efter åtgärd vidtas, så får vår frihet inte inskränkas av de mörka krafter som vill skrämma oss. När terroristerna hotar med våld och ställer människor mot varandra, så måste vi alla rakryggat stå upp och försvara vårt fria, mångkulturella och öppna samhällen i EU. Inom den europeiska gemenskapen kan vi tillsammans bekämpa terrorism, övervinna rädslan och stå fast förankrade i de värderingar som ligger till grund för hela det europeiska projektet.
