Arkiv

februari 7, 2018

Debattartikel i NA: ”Ett EU-val på Europanivå”

Debattartikel publicerad i Nerikes Allehanda.

I dag, den 7 februari, röstar Europaparlamentet om ett mycket välkommet förslag att reformera valsystemet till Europaparlamentet.

När Storbritannien nästa år lämnar EU kommer deras 73 platser från och med nästa EU-val, 2019, att stå tomma, och vi måste då bestämma hur vi ska hantera detta.
Det förslag som vi liberaler stödjer kommer att medföra att vi minskar det totala antalet ledamöter från 751 till 732. Av de resterande brittiska mandaten tillörs 27 till de länder som i dag är relativt svagt representerade i förhållande till sin befolkningsmängd. Sverige föreslås få ett av dessa mandat och föreslås representeras av 21 ledamöter i stället för dagens 20 i Europaparlamentet.

Återstående 27 brittiska mandat föreslås bilda en ny europeisk valkrets i Europaparlamentsvalen runt om i alla medlemsländer. Det innebär att alla väljare kommer att få två röster i Europaparlamentsvalet. Den ena rösten lägger man som vanligt på ett av de nationella partier som ställer upp i Sverige och som konkurrerar om något av våra 21 nationella mandat. Den andra rösten är ny. Den lägger man på någon av de EU-gemensamma listor som är lika i hela unionen, i en andra valkrets om totalt 27 mandat.

Väljarna kommer alltså att ges möjlighet att uttrycka sitt stöd direkt också till någon av de europeiska politiska familjerna av exempelvis liberaler, konservativa eller socialdemokrater. Denna del av EU-valet är dessutom länkad till processen med ”spetskandidater”, alltså kandidater som aspirerar på platsen som EU-kommissionens ordförande. Dessa personer utses av respektive politisk familjs kandidat.

På detta vis ges väljare i EU en möjlighet att rikta ett tydligare ansvarsutkrävande av EU-kommissionen, samtidigt som man får möjlighet att rösta på politiker även från andra länder vars ideologi man delar. Det kommer sannolikt att synliggöra ledande europeiska politiker från alla EU-länder och leda till att valet till Europaparlamentet verkligen handlar om EU-frågor och inte, som tyvärr ofta är fallet, nationell politik.

Kritik som framförs mot detta förslag är att det skulle premiera stora länder. Denna kritik menar jag är obefogad. De personer som var spetskandidater för att bli EU-kommissionens ordförande vid EU-valet 2014 var personer från Luxemburg, Grekland, Belgien, Frankrike och Tyskland. Det är rimligt att anta att dessa transnationella listor också skulle omfatta en rimlig blandning av tydligt profilerade politiker från olika länder.

Ett tydligare fokus på de politiska grupperna i Europaparlamentet under valrörelsen skulle också innebära ett välgörande fokus under, och förhoppningsvis mellan, valrörelserna kring hur dessa grupper röstar och arbetar i Europaparlamentet. Det skulle också stärka betydelsen av de europeiska politiska partierna. För svenska partier med tveksamt sällskap i sina europeiska politiska familjer är det förståeligt att detta kan kännas lite besvärande. Lyckligtvis är detta inte ett bekymmer för oss liberaler.

Det förslag som jag kort redogör för kräver varken fördragsförändringar eller justeringar av nationella vallagar, utan kan hanteras inom den europeiska vallagen. I den processen presenterar Europaparlamentet nu förslaget och sedan beslutar medlemsländerna i Ministerrådet. Medlemsländerna behöver dock Europaparlamentets godkännande för sitt beslut.

Jag tycker att tiden nu är mogen för att ta nästa steg i utvecklingen av den europeiska demokratin och följaktligen ge alla väjare i EU möjlighet att lägga sin röst både på en svensk politiker och på de politiker från andra EU-länder som man känner förtroende för redan i samband med 2019 års val till Europaparlamentet.

Cecilia Wikström
Liberalerna, Europaparlamentariker

 

Cecilia Wikström Europaparlamentet, Rue Wiertz 60, 1047 Bryssel, Belgien Tel Brussels: +32 (0) 2 28 45622 Tel Strasbourg:+33 (0) 3 88 1 77622 cecilia.wikstrom@ep.europa.eu

Följ mig: