Debattartikel i UNT: Falska nyheter hotar demokratin

Den 18 februari i år höll USA:s president Donald Trump ett tal i Florida. När han skulle försvara beslutet att stänga USA:s gränser mot vissa muslimska länder, så radade han upp europeiska städer som fallit offer för terrorism. Hans retoriska mål var att göra en olycklig och fullständigt orimlig koppling mellan terrorism och människor som reser till USA från dessa länder.

Men plötsligt sa han något som många ställde sig undrande till. ”You look at what’s happening last night in Sweden. Sweden! Who would believe this? Sweden! ”.

Det som förvirrade både svenskar och internationella journalister var att inget särskilt hade skett i Sverige kvällen innan.

Det var en kväll som alla andra kvällar. Det visade sig snart att Trump refererade till ett hårt vinklat nyhetsinslag om Sveriges flyktingmottagande som han sett på tv-kanalen Fox News kvällen innan. I reportaget gjordes fullkomligt orimliga kopplingar mellan nyanlända asylsökande och grov kriminalitet.
Desinformation, fake news och alternativa fakta har tyvärr tilltagit i nyhetsåtergivningen.

Kostnaderna för att sprida information har minskat i och med framväxten av internet och sociala medier, men det har också inneburit att falska, sensationella påståenden delas med blixtens hastighet på olika sociala plattformar. Det är svårt att analysera hur detta påverkar en demokratis funktionssätt, men att det har en negativ påverkan på både vår mellanmänskliga och institutionella tillit står alldeles klart.

Projektet Last Night in Sweden drogs igång som ett svar på den desinformation som Trump spred om Sverige och blev en motreaktion på falska nyheter i allmänhet.
Syftet är att visa vad som faktiskt händer i Sverige under helt vanliga vardagskvällar. Ögonblick från människors vardag och verklighet fångades av ett hundratal av Sveriges allra skickligaste fotografer och sammanställdes i en bok. Ett exemplar av boken har överlämnats till Donald Trump och alla kongressledamöter har fått den.
Genom fotografierna framträder en annan bild av Sverige än den som Trump på ett så svavelosande sätt talade om.

Nya och gamla svenskar som äter middagar, tittar på fotboll, arbetar, föder barn, släcker bränder, fikar, bastar, tränar och umgås. Från pilkning i Naimakka, till körrepetition i Malmö, genom orientering i Partille och Lasse Stefanz-spelning på en Finlandsfärja någonstans ute på Östersjön. Varje bild ackompanjeras av en liten text, som inte söker att försköna, men förklara vad som sker på bilden.

Last Night in Sweden-projektet har rönt uppmärksamhet både i Sverige och internationellt.

En utställning med fotografierna har anordnats på Fotografiska i Stockholm. Nu har jag tillsammans med stiftelsen Expressions of Humankind tagit projektet till Europaparlamentet, där varje Europaparlamentariker också får ett exemplar av boken.
Dessutom pågår just nu en två veckors utställning av de spännande fotografierna så att de tusentals människor som passerar ska ha goda chanser att bekanta sig med bilderna av det svenska civilsamhället som allra bäst.

En välfungerande demokrati förutsätter välinformerade medborgare som tar del av ett brett spektrum av seriös oberoende journalistik.

Falska nyheter innebär ett reellt hot mot demokratins grundvalar. Bekämpningen av detta fenomen är svårt, och så även orsakssamband. Man kan exempelvis hävda att falska nyheter har skapat det polariserade och ofta mycket aggressiva politiska klimat som vi ser på många håll i världen. Men man kan också hävda att det polariserade samtalet har skapat en efterfrågan på dessa nyheter - nyheter som bekräftar ens världsbild i stället för att utmana den.

Oavsett bakomliggande analys, borde det finnas en stor samsyn om att vi på allvar måste ta tag i denna fråga, på högsta politiska nivå. Den liberala partigruppen Alde, som jag tillhör, arbetar just nu med att lägga fram gemensamma förslag på hur vi bäst bekämpar falska nyheter. Vi menar att vi måste:

1. Höja kunskapsnivån om vår digitala vardag. På såväl EU-nivå som i Sverige måste vi lagstiftare öka våra ansträngningar att ge alla medborgare verktyg för att kunna navigera i den digitala världen. Utbildning är medlemsländernas kompetens, men EU kan stödja arbetet i form av koordinering och finansiering av forskning .

2. Ta ökat ansvar för automatiserad reklam online. Vi bör främja självreglering på internet. Internetplattformar behövs för att möjliggöra för extern granskning av annonser och algoritmer. Ansvariga utgivare bör tillsammans utveckla etiska förhållningsregler och i större utsträckning ställas till svars för deras annonspolicy, det vill säga vilka annonsörer man accepterar.

3. Identifiera och avslöja falska nyheter och desinformation. Vi måste ta strategisk kommunikation på fullaste allvar och utveckla vår sammantagna kapacitet. När det gäller falska nyheter på internet så handlar det om att effektivare hitta och avslöja både falska påståenden och avslöja avsändaren bakom den desinformation som sprids. Här måste Sverige koordinera sitt arbete med andra medlemsländer, internationella organisationer och civilsamhället.

4. Stödja journalister och media. Det ligger i allas intresse att i dessa tider av tilltagande konkurrens om människors uppmärksamhet skapa en fungerande marknad för kvalitativa media som erbjuder fördjupande och undersökande journalistik. Utöver att hitta lagstiftning som gör det möjligt för dessa att konkurrera, kommer vi behöva stärka det finansiella utan att på något sätt påverka innehållet eller undergräva oberoendet i det redaktionella arbetet.

Last Night in Sweden är ett välkommet och positivt initiativ som lyfter upp frågan på agendan.

Min förhoppning är att utställningen i Europaparlamentet kommer att inspirera till politisk handling. Falska nyheter är ett reellt och aktuellt hot mot samhället och demokratin som måste bekämpas på alla nivåer samtidigt.