Arkiv

maj 15, 2018

Krönika i BT: Till globaliseringens försvar

Vi lever i globaliseringens tid

Förbättrade kommunikationer, omfattande internationell handel och ett ökat flöde av kulturella influenser mellan olika länder har lett till känslan av att världen har blivit mindre.

Denna ökade internationella integration går under beteckningen globalisering. Miljoner människor har som en följd av den lyfts ur fattigdom, jobb har skapats, fler barn har fått skolundervisning och det ökade utbudet har lett till att priserna har pressats, vilket gynnar oss konsumenter världen över.

Men trots allt ter sig globaliseringen för en del människor som ett hot. Auktoritära ledare som Rysslands president Vladimin Putin, Turkiets president Recep Tayyip Erdogan och USA:s president Donald Trump framställer världen som ett skräckscenario där vi är på väg utför. De menar att lösningen är att varje land sluter sig och att all internationell samverkan stoppas. Dessvärre följer beklagligt nog två av EU:s medlemsländer, nämligen Ungern och Polen, i deras fotspår.

Det ter sig både ironiskt och sorgligt på samma gång att de politiker som hävdar att världen har blivit sämre, är samma personer som i sina hemländer verkar för att montera ner den demokrati, frihet och utveckling som medborgarna i dessa länder kämpat för under decennier av kommunistiskt förtryck.

Positiv utveckling i världen

I tider av populism, extremism och nationalism behöver vi påminna oss om att världen faktiskt i själva verket har blivit bättre och att globaliseringen fungerat som en stor bidragande faktor till detta. Nästan vilka variabler man än mäter visar att världen under de senaste 50 åren radikalt förändrats till det bättre.

Både tillgången till vård och kvalitén i vården har ökat. Det, tillsammans med bättre levnadsvillkor och ökad läskunnighet och höjda utbildningsnivåer, har lett till att medellivslängden i världen har ökat med 20 år sedan 1960 och till att barnadödligheten har minskat till knappa fem procent enligt uppgifter från Världsbanken. Allt färre kvinnor dör i samband med förlossning i dag och sedan 90-talet har mödradödligheten minskat med 45 procent enligt Sida. 90 procent av världens flickor går nu i skolan. Av dessa är det fler flickor än någonsin som förutom grundskolan också får tillgång till högre utbildning.

Den extrema fattigdomen i världen har minskat drastiskt.

Vid början av 90-talet levde en tredjedel av världens befolkning i extrem fattigdom, vilket 2015 hade minskat till 12 procent enligt FN. Framför allt har befolkningen i Kina och Indien lyfts ur fattigdom och det är handel och tillväxt som har varit en av de allra största och viktigaste faktorerna. Även i EU har fattigdomen minskat från 9.9 procent 2012 till 6.7 procent 2017 enligt Eurostat.

Trots detta finns det naturligtvis många svåra utmaningar som återstår att lösa. Fler människor än någonsin är på flykt. Vi står inför stora miljö- och klimatproblem. Många sjukdomar går fortfarande inte att bota. EU måste gemensamt erbjuda invånarna ökad trygghet och säkerhet och krafttag måste tas mot terrorism och organiserad brottslighet. Listan kan göras lång. Gemensamt är att inget av dessa gränsöverskridande problem kan lösas av något medlemsland på egen hand, utan måste tacklas och lösas tillsammans.

När vi agerar tillsammans kan vi lägga grunden till en framtid där vi klarar av att möta globaliseringens utmaningar.

På egen hand tvingas varje land att inse att i morgondagens värld så är ensam inte stark, utan bara väldig ensam.

I Sverige närmar sig höstens riksdagsval

Nu återstår det att se om Sveriges befolkning kommer att rösta fram en regering som följer i Frankrikes och Nederländernas fotspår, där liberala partier som ser globaliseringen som en tillgång och möjlighet kommer att få regeringsmakten, eller om nästa regering blir en som likt de i Polen och Ungern kämpar mot en europeisk utveckling och mer samarbete.

För mig som liberal är det ett enkelt val. Ett litet exportberoende land som Sverige kan inte avskärma sig från resten av världen. Vi ska arbeta för en öppnare värld där vi samarbetar och handlar med varandra. Tillsammans kan vi nämligen bygga både trygghet, säkerhet och välstånd för oss alla.

Cecilia Wikström (L) Europaparlamentariker

 

Cecilia Wikström Europaparlamentet, Rue Wiertz 60, 1047 Bryssel, Belgien Tel Bryssel: +32 (0) 2 28 45622 Tel Strasbourg:+33 (0) 3 88 1 77622 cecilia.wikstrom@ep.europa.eu

Följ mig: