Arkiv

december 17, 2018

Krönika i Nerikes Allehanda: EU:s ministrar måste öppna sina dörrar för allmänheten

Krönika i Nerikes Allehanda, se även pdf.

En av de viktigaste principerna i en representativ demokrati är principen om ansvarsutkrävande. För att folket ska kunna välja sina politiker behöver de kunskap och insikt i hur deras politiker röstar. Det är bland annat därför som fria medier anses vara en viktig demokratisk pelare.

Transparens är en demokratisk självklarhet

Insikt, eller transparens, i den politiska beslutsprocessen är en demokratisk självklarhet, men trots detta lever en av EU:s beslutsfattande institution, Ministerrådet, som består av EU-ländernas 28 regeringar, inte upp till denna standard.

I Ministerrådet hålls diskussionerna bakom stängda dörrar. Dessutom tar de många av sina beslut enhälligt och utan någon formell omröstning. Denna stängda process gör det naturligtvis omöjligt för medborgarna att utkräva ansvar av sina nationella representanter. Därför måste insynen ökas till den standard vi kan förvänta oss av en lagstiftande institution.

Den andra beslutsfattande institutionen på EU-nivå är Europaparlamentet. Här är alla våra utskottsmöten, till skillnad från de svenska riksdagsutskotten, öppna för allmänheten och alla omröstningar registreras. Dessa möten webbsänds dessutom på EU:s 24 officiella språk. Samma gäller för våra plenarsessioner. På så vis har EU:s medborgare god insikt i hur deras Europaparlamentariker agerar nere i Bryssel och Strasbourg och kan ställa mig och mina kollegor till svars.

Bristande transparens är ett administrativt missförhållande

Att Ministerrådet bristande transparens utgör ett administrativt missförhållande konstateras i en nyligen publiceras rapport framtagen av den europeiska ombudsmannen Emily O’Reilly. I rapporten uppmanar den europeiska ombudsmannen Ministerrådet att förändra eller förbättra sina arbetsstrukturer på nio områden. Framför allt måste medlemsländernas ståndpunkter konsekvent registreras när de uttalar sig i de förberedande arbetsmötena.

Dessutom måste tydliga och offentliga kriterier för när ett dokument ska vara sekretessbelagt finnas på plats. Ministerrådet måste också bättre följa upp kring vilka dokument som faktiskt har anledning att vara sekretessbelagda under en förhandlingsprocess.

För det är viktigt att deras ståndpunkt är tydlig för medborgarna när förhandlingarna med Europaparlamentet och EU-kommissionen påbörjas.

Europavänner strävar efter förbättring

Just nu arbetar utskottet för framställningar, där jag sitter ordförande, med att följa upp rapporten. Jag är en stor Europavän som är övertygad om att vi genom ett fördjupat och förmerat EU-samarbete kan lösa nyckelfrågor för allas vår välfärd inom områden som miljö- och klimat, terrorism, migration och skattebedrägeri.

Men som Europavän är det också mitt ansvar att uppmärksamma och förbättra de delar som inte lever upp till den standarden vi bör förvänta oss av unionssamarbetet. I vårt utskottsutlåtande, som väntas antas av Europaparlamentet under plenarsessionen i januari, kräver vi därför att Ministerrådet öppet ska börja redogöra för medlemsländernas ståndpunkter i beslutsprocessen.

Det är dags för Ministerrådet anpassar sina arbetsmetoder till demokratiska standarder som vi kan förvänta oss av en lagstiftande institution.

Cecilia Wikström

Europaparlamentariker (L)
Cecilia Wikström cia.wikstrom@gmail.com

Följ mig: