Kunskap som EU:s femte frihet
Läs gärna min och Emil Rissves debattartikel som publiceras i Nerikes Allehanda i dag om EU:s femte frihet!
Välutbildade medborgare är grundläggande för länders ekonomiska utveckling och en förutsättning för ökad välfärd. Men kunskap, innovation och bildning ges i dag allt för lite utrymme i vårt europeiska samhälle. För att bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi är det dags att vi kompletterar EU:s fyra friheter med en femte, nämligen frihet för kunskap.
Europa som kulturens och kunskapens kontinent hämmas allt för ofta av nationsgränser. Trots generösa Erasmusstipendium är svenska studenter bland de sämsta i Europa på att utnyttja möjligheten att åka på studentutbyte. Bara drygt 3 000 studenter skickas ut varje år, vilket placerar oss på en 20:e plats av de 32 länder som är med i utbytet. Vi har tyvärr samma bottenplacering när det gäller att skicka ut våra lektorer och forskare som gästföreläsare till andra medlemsländer. Medan exempelvis Finland under 2011 skickade ut fler än 1 000 av sina lektorer och forskare till andra europeiska universitet skickade Sverige bara ut drygt 500.
Många av de som studerat utomlands lyfter fram hur mycket de har lärt sig av att tillbringa en tid i ett annat land. I mötet med det främmande får man nya perspektiv på sig själv, sitt land och sin historia, vilket kan leda till ökad tolerans och respekt för människor från andra länder och kulturer. Det behöver samhället mer av.
För att uppmuntra till utlandsstudier är det viktigt att högskolorna och universiteten runt om i landet informerar om möjligheterna och underlättar för studenter att inkludera en studieperiod utomlands i sin utbildning. Bolognaprocessen har gjort det enklare att jämföra utbildningar och få sina utlandsstudier tillgodoräknade i sin examen. Oavsett om man läser till lärare, ingenjör eller journalist är det en ovärderlig möjlighet att kunna diskutera, debattera och utveckla sina idéer och skaffa sig gränsöverskridande kontakter som kan komma till nytta såväl i den akademiska världen, som i arbetslivet och privat.
Om Sverige ska kunna möta globaliseringens utmaningar måste vi bli bättre på att se internationella erfarenheter och studier vid europeiska universitet som något i grunden gott, både för den enskilde studenten, för svenska lärosäten och för landet som helhet.
Genom att se till att de bästa forskarna och forskarlagen i Europa får möjligheter att arbeta tillsammans kan vi bidra till vetenskapliga framsteg och innovationer.
Genom att göra fri rörlighet för kunskap till Europas femte frihet öppnar vi inte bara upp för ett tolerantare Europa, utan skapar också ett förmånligt klimat för innovation, forskning och näringsliv som på sikt kommer att lyfta EU ur krisen. I EU:s långtidsbudget för perioden 2014 till 2020 som just nu förhandlas fram strider vi folkpartister för att bevara Erasmusprogrammet och för att forskning och innovation ska få ökade anslag. Detta kommer på sikt att säkra tillväxt och arbete i Europa bortom den kris som vi befinner oss i.
Sedan 1901 har USA vunnit 242 Nobelpris i kemi, fysik och medicin. De europeiska länderna ligger långt efter, Storbritannien ligger tvåa med 79 pris och Sverige femma med våra 15 pristagare. Det är dags att det intellektuella kapitalet betonas på samma sätt som vi hitintills lyft fram friheterna för varor, tjänster, människor och kapital i EU. Endast då kan vi uppnå det mål som i dag känns avlägset: att vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi.
