Trots att fler kvinnor än någonsin arbetar i EU, har vi en lång väg framför oss innan EU:s arbetsmarknad blir fullt jämställd.
Trots att fler kvinnor än någonsin arbetar i EU, har vi en lång väg framför oss innan EU:s arbetsmarknad blir fullt jämställd. Att arbetsmarknadens villkor till större del gynnar och värderar männen högre än kvinnor är ingen nyhet och löneskillnaderna är fortfarande ett stort problem, även i Sverige. Svensk kvinnolobby presenterade 2018 en studie som fastställer att kvinnor tjänar tolv procent mindre än män. I arbetstid innebär det att kvinnor under en åtta timmars arbetsdag jobbar gratis de sista 58 minuterna.
Trots att fler kvinnor än någonsin utbildar sig och att vi på arbetsmarknaderna i EU:s medlemsländer allt mer ser en dominans av välmeriterade kvinnor, står ändå i dag cirka 40 procent av EU:s kvinnor i arbetsduglig ålder utanför arbetsmarknaden. Det beror delvis på att omoderna förväntningar lever kvar, där de förväntas ta det huvudsakliga ansvaret för hem och barn. Så ska det inte se ut i ett moderna samhälle. Europa har inte råd med världens mest välutbildade hemmafruar.
Därför måste insatser sättas in för att i större mån få kvinnor att kliva in på arbetsmarknaden. Incitament måste skapas för att föräldrar ska välja ett jämnare uttag av föräldraförsäkringen. Att kvinnor väljer att stanna hemma större delen av föräldraledigheten får enorma konsekvenser både för livslönen, karriärmöjligheter och pensionen. Barnomsorgen måste också både byggas ut, subventioneras och öppnas upp för mer flexibla arbetstider för att passa den moderna familjen.
Kvinnor ska inte behöva välja mellan karriär och familj, utan ha tillgång till både och. Dessutom är sambeskattningen som finns kvar i vissa medlemsländer en kvinnofälla och måste avskaffas.
När Sverige på 1970-talet avskaffade sambeskattningen och i stället började att beskattade på individnivå så kunde vi se hur gifta kvinnors deltagande på arbetsmarknaden på bara ett decennium ökade från 50 till 80 procent.
