Välutbildade medborgare är grundläggande för varje lands ekonomiska utveckling och en förutsättning för en stabil välfärd. Men kunskap, innovation och bildning ges i dag allt för lite utrymme, både i Sverige och inom EU. Ska EU kunna bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi är det dags att vi kompletterar EU:s befintliga fyra friheter (för personer, tjänster, varor och kapital) med en femte, nämligen frihet för kunskap att röra sig fritt över nationsgränserna i EU.
För att uppmuntra till utlandsstudier är det viktigt att svenska högskolor och universitet informerar om möjligheterna och underlättar för studenter att inkludera en studieperiod utomlands i sin utbildning. Bolognaprocessen har gjort det enklare att jämföra utbildningar och få sina utlandsstudier tillgodoräknade i sin examen. Oavsett om man läser till lärare, ingenjör eller läkare är det en ovärderlig möjlighet att kunna diskutera, debattera och utveckla sina idéer och på samma gång skaffa sig ett brett europeiskt kontaktnät inför fortsatta akademiska studier, forskning och kommande arbetsliv.
Om Sverige ska kunna möta globaliseringens utmaningar måste vi bli bättre på att se internationella erfarenheter och studier vid europeiska universitet som något positivt, både för den enskilde studenten, för svenska lärosäten och för landet som helhet.
Genom att se till att studenter och forskare i Europa får möjligheter att bygga upp ett nätverk och lär sig att samarbeta över nationsgränserna kan vi bidra till vetenskapliga framsteg och innovationer - och därmed säkra ekonomisk tillväxt på hela vår kontinent.
Genom att göra fri rörlighet för kunskap till Europas femte frihet öppnar vi inte bara upp för ett tolerantare Europa. Vi skapar också ett förmånligt klimat för innovation, forskning och näringsliv som på sikt kommer att lyfta EU och skapa välstånd. I EU:s kommande långtidsbudget för perioden 2020 till 2027 som just nu förhandlas strider vi liberaler för ökade anslag till forskning, innovation och Erasmus+programmet. Detta kommer på sikt att säkra tillväxt och arbetstillfällen.
Mellan 1901 och 2015 har USA tagit emot 355 Nobelpris, de allra flesta av dem för landvinningar inom fysik och fysiologi/medicin. Samma period tilldelades EU:s medlemsländer bara 331 Nobelpris, varav hela 66 var litteraturpris. Med ett fullt utnyttjat europeiskt samarbete inom forskning och innovation skulle EU kunna inta en mer framträdande roll på forskningsområdet. Det skulle inte bara innebära fler Nobelpris, utan också att Europas välfärd skulle stärkas avsevärt.
Det är dags att det intellektuella kapitalet identifieras och ses på samma sätt som vi hitintills lyft fram de fyra friheterna: för varor, tjänster, människor och kapital. Endast då kan vi uppnå det mål som i dag känns avlägset: att EU blir världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi.
Det är bara genom kraftfulla investeringar och satsningar på forskning, innovation, entreprenörskap och utveckling som man kan finna hållbara lösningar på de samhällsutmaningar som vi står inför, med allt ifrån energiteknik och resurseffektivitet till fattigdomsbekämpning, integration och lösningar för socialt utanförskap.
