Jag beklagar att Storbritannien har valt att lämna EU. Europa kommer att bli betydligt fattigare, svagare och mindre konkurrenskraftigt efter Brexit och Sverige kommer att förlora en nära samarbetspartner i unionen. Men vi får inte tilllåta att Brexit sätter käppar i hjulen för Europas framtida utveckling. EU måste utvecklas och inte avvecklas för att hävda sig i den globala konkurrensen. Inte ens de största och starkaste europeiska länderna klarar att på egen hand möta de många utmaningar som vi står inför i en globaliserad värld.
Liberalismen är och har alltid varit en ideologi som präglas av framtidstro, optimism, och internationalism. Nu mer än någonsin behöver detta bli ett signum, både i Sverige och i alla EU:s medlemsländer. Jag hoppas att Brexit kan bli en läxa om vikten av att ta ansvar för vårt gemensamma projekt. Vi som tror på det europeiska samarbetet måste både fortsätta att utveckla samarbetet, och samtidigt ta ansvar för de beslut som tas. Efter Brexit omröstningen måste vi tydliggöra att det är de folkvalda regeringarna i medlemsländerna som fattar beslut, tillsammans med direktvalda Europaparlamentariker.
Både som ordförande för ordförandeutskottskonferensen och ordförande i utskottet för framställningar, utskottet dit EU-medborgare direkt skickar in sina bekymmer, förslag och synpunkter på EU-lagstiftning, är jag personligen starkt involverad och engagerad i Brexit-förhandlingarna, genom den stora mängd framställningar som Europaparlamentet har mottagit från individer som påverkas av Storbritanniens utträde. De oroar sig för den rättsliga status som de själva och deras familj kommer få efter utträdet.
Jag följer förhandlingarna noga för att säkra att de rättigheter som EU-medborgare som lagligen är bosatta i Storbritannien i dag har inte ska påverkas av ett framtida Brexit.
Medborgarna måste kunna lita på att de ska kunna fortsätta det liv de valt att leva. Jag kräver därför att EU-kommissionen utvärderar det slutliga avtalet innan Storbritanniens utträde, för att säkra att avtalet inte står hårdare mot kvinnor, som i praktiken ofta är de som gör obetalda men socialt viktiga uppgifter, som att ta hand om barn, gamla och sjuka anhöriga, och därmed riskerar att i större grad hamna i kläm och inte kunna uppfylla kraven för att få stanna i Storbritannien efter utträdet.
Som ordförande för utskottsordförandekonferensen koordinerar jag utskottens arbete och insatser under Brexit-förhandlingarna, och som ordförande i utskottet för framställningar arbetar jag för ett ambitiöst avtal som garanterar medborgare så långtgående rättigheter som möjligt just för att fortsätta värna den europeiska integrationen även efter Storbritanniens utträde.
